Wednesday 27 October 2010 photo 1/2
|
Sitter och lyssnar på en låt nu som en barndomsvän har gjort. Fan.. Jag saknar verkligen han sjukt mkt.. Ångrar allt jag sa till han den dära kvällen.. Vi hade den bästa kompis relationen .. Förlåt, förlåt för allt. Saknar allt med dig, saknar hur du sa att allt skulle ordna sig när jag måddde skit, saknar ditt skratt och alla dina dåliga skämt som vi brukade skratta åt tillsammans. Ditt skratt när du log.. det var så vackert underbart. Att vi inte ens har kontakt längre det gör mig så jävla ledsen. Saknar din röst i telen. Att du alltid ringde mig när du märkte att jag inte svara och frågade hur det var med mig. Du var den dära personen som alltid gjorde mig glad. Men säg, vart finns du nu? Ja, jag vet inte. Jag vill bara att du ska va här, hos mig. Jag saknar dig så jävla sjukt mycket just nu. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Ska jag gråta eller skratta? Om jag gråter, gråter jag av glädje eller sorg? Jag tror de e av sorg.. Vi var bästa vänner sen blev vi tillsammans sen blev vi bästa vänner igen. Du var den ända som förstod mig! Som visste när jag mådde skit och allt. Det var alltid du som stod kvar när jag stod lämnad ensam och rädd, rädd för att döden skulle komma och ta mig. Det var alltid du som kämpade med dig. Jag gråter, jag kan inte sluta gråta, tårarna bara rinner. Jag saknar din röst så oerhört mycket. Jag vet inte vad jag ska säga. Saknaden efter dig är enorm. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Du har lämnat ett stort svart tomt hål i mitt hjärta. Ett hål som aldrig kommer kunna läkas utan din närhet. Vi kunde snacka om allt mellan himmel och jord, precis om allt som hände i vårat liv. Jag hatar att vi har tappat kontakten helt! Nu gör jag inget annat än blundar, tänker och minns. Där finns bara du.
Annons