[ förlåt mig världen, men jag är såhär! ]

jag är en stor jävla egoistisk idiot.
jag lever i mig egna värld och har taggarna utåt till alla andra.
så är det bara.
ibland kanske man får tänka efter innan man öppnar käften.
jag har lärt mig, man ska inte tro på orden.
man ska inte leva på hoppet, för de finns inte.
i alla fall inte i min värld.
hur jag en gör, blundar, tittar vänder mig om så går jag alltid fel väg.
jag vill inte bli stor längre, men jag vill inte va liten heller.
inte en enda jävel på denna jord kommer någonsin förstå mig och mitt liv.
så vad begär jag.
ussh nu är jag ego igen, och låter er läsa om mina tankar och mina känslor.
åh andra sida, någon kommer bara kommentera "hänt :/ ? eller <3".
Men vem fan bryr sig om det, hallåå?
Jorden, vakna till liv, bryr ni er... skulle inte tro det!
Om någon skulle bry sig på riktigt, skulle den sitta uppe dag ut och natt in för att tårka mina tårar. Det kallar jag i alla fall vänskap och kärlek. Men åh andra sidan, det är la bara en dröm jag har.
vafan begär jag av världen egentligen?
jag vill inte be om tröst!!
Ellinor, är det inte bättre att krypa in igen, och låta alla andra få leva sina liv?!

nog om mina ord!

eyy ! vadå ego? de e de sista du e !

förlåt ella om jag inte alltid funnits där för dig, jag försöker, men du vet att jag nt e så bra på att trösta, visst de e ingen ursäkt, men jag ska försöka ännu mer. förlåt <3

Hmm här kommer lilla Sara - igen - och tror att hon är någon - igen - men... Ingen ska behöva känna så här, och allra minst du. Klart att folk bryr sig om dig för, för det första är du en sådan man av naturen bryr sig om och för det andra så är det faktiskt det människor är bäst på, att lägga sig i.

Men så här. Jag vet ju inte riktigt vad problemet/problemen är, dock kan jag dra till med mitt vackra lilla pussel-exempel som jag kör med heeela tiden:

Jag brukar tänka att livet är ett stort pussel. Det är svårt att hitta alla bitar, svårt att få dem att passa in. Och när (om) alla bitar väl är på plats... så kommer någon och förstör det. Sopar ner allt på golvet. Då är det dags att börja om, att leta upp alla bitar, lägga upp dem på bordet igen och omsorgsfullt vända alla åt rätt håll, hitta de fyra hörnbitarna som skapar struktur i byggandet, sortera kantbitarna för sig och resten för sig, sortera i färger och sedan börja pussla.



Och det är väl lite så här livet i stort sett är. Nu kanske några bitar har lossnat, eller hela pusslet förstörts, men det du ska göra är att börja pussla igen. Och igen. Och igen. Jämt och ständigt, bygga på pusslet. Kämpa. Kämpa för livet, Ella. Och jag skulle torka dina tårar, om jag kunde.

du är inte egoistisk du har världens underbara personlighet och man vill bara vara i din bubbla <3

Jag känner dig inte bra ella med du är en otrolig snäll och vänskaplig tjej som vill att alla ska vara glad och vara så coola som du <3

Du är bättre fotograf än mig sötn Ella om det är ngt som du vill prata så finns jag alltid vid din sida <3

nu vill ja inte verka som en och skriva bara : finns ! och sånt , men ja bryr mig vare sig du tror det eller inte ! <3

jag vet inte vad ja ska skriva , men ja kände att ja skulle skriva ngt,så ja tkr du är underbar ! man kanske inte blir glad eller gladare av det ordet men ja hoppas att allt löser sig !



om ja inte hade släkten hemma, även om vi inte känner varaann , bara vet vikka vi är . så skulle ja åka till dig , den saken är klar ! :)

Men du e inte egoist, jag bryr mej men jag vet inte hur jag ska göra för att du ska fårstå d! du får ringa,sms när du vill. Jag kan tårka dina tårar<3

ja kan tårka dina tårar ,

du får alltid smsa ,

alltid ringa om dt ä nått ,

vet bara nt lix , hur ja ska visa att ja bryr mej . :/ <3