Det känns som allt jag gör blir fel . Det jag gör duger inte för någon . Varje gång jag e på väg att lyckas , när det känns som allt e skitsamma , o när jag tänker för mig själv "gör det inte igen , det e ingen mening med det , för det verkar ändå va skitsamma" . Så klarar jag det aldrig . Jag faller alltid för min svaghet . Men vet ni hur det känns att tycka om en person så mycket att det gör ont i hela kroppen ? Då vet ni oxå att det gör ont när det känns som allt e förgäves ... Man tycker om personen så mycket , så man inte vill ge upp det lilla man har kvar . När saknaden river , o tårarna bränner i ögonvrån då e det inte alltid så lätt att kämpa emot sina tårar . När tankarna flyger iväg till en viss person hela tiden , o när man undrar varför personen inte ringer , bara för att tex fråga hur man mår , då sjunker självförtoendet till botten . När det känns som ingen ser en , att man bara e en liten dimma bredvid . När man bara vill skrika allt man kan , men det inte kommer ett enda ljud . Då känner man sig oduglig ...

Annons

The photo has no tags

December 2010