Tuesday 8 February 2011 photo 1/1
|
Stigen vi vandrade var lång och svår.
Rosentaggar skar oss och lämnade sår.
Sår som nu har blivit ärr på våra hyn.
Som skönhetsfläckar på den vackra statyn.
Det började så fint och så ljust.
Och nu är allt så suddigt, så diffust.
Vad vi en gång hade har sakta dött ut.
Som en vacker visa kommen till sitt slut.
Visst försökte vi hålla det samman,
Återtända den allt svagare flamman.
Men utan syre kan eld inte tändas,
Utan kraft kan vinden inte vändas.
Varje sekund av varje timme av varje dag,
Var bara ett nytt försök, ett nytt hopp, ett nytt krafttag.
Allt som går upp måste falla till slut och nu var det vår tur.
I våra hjärtan hade vi kärlek kvar att ge men visste inte hur.
Men en sak är säker och det är att känslor består.
Fastän tiden går, fastän stigen var lång och svår.
Det här är den enda sanningen så tro inget annat,
Jag slutar älska dig när planeterna stannat. Av: JRamos
Stigen vi vandrade var lång och svår.
Rosentaggar skar oss och lämnade sår.
Sår som nu har blivit ärr på våra hyn.
Som skönhetsfläckar på den vackra statyn.
Det började så fint och så ljust.
Och nu är allt så suddigt, så diffust.
Vad vi en gång hade har sakta dött ut.
Som en vacker visa kommen till sitt slut.
Visst försökte vi hålla det samman,
Återtända den allt svagare flamman.
Men utan syre kan eld inte tändas,
Utan kraft kan vinden inte vändas.
Varje sekund av varje timme av varje dag,
Var bara ett nytt försök, ett nytt hopp, ett nytt krafttag.
Allt som går upp måste falla till slut och nu var det vår tur.
I våra hjärtan hade vi kärlek kvar att ge men visste inte hur.
Men en sak är säker och det är att känslor består.
Fastän tiden går, fastän stigen var lång och svår.
Det här är den enda sanningen så tro inget annat,
Jag slutar älska dig när planeterna stannat.
Annons