Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Efter en trevlig julafton var så juldagen kommen. Robin och Johnny (och Stoffe) var först in, klockan 16:30.
Stämningen var förväntansfull.
Sen började folk droppa in, en efter en, klunga efter klunga. Poppe och Elson hade styrt mysigt tilltugg i form av glögg, peppkakor, luskatter, rusinrusinrusinrusin, m.m. Fredrik bidrog med
Robobin trog till med en pose, som avslöjade att festen nu var igång på allvar.
Festens kärlekspar #1 var kära.
Kära, käramik.
Jockejulmundjoggarbräck a.k.a. Elitblöjan Gustavsson gjorde bejublad entré.
Vilket gjorde mig glad i hatten!
Elsimon trodde det var ölen som gjorde mig glad i hatten, och tyckte att jag skulle sluta opp med dettadära giftet.
Men lyckligtvis kom någon och rövade bort henne, och förhindrade hennes onda planer.
Och jag kunde fortsätta njuta av den gyllene drycken, här i sällskap med Sara som även hon anlänt.
Detta vände på steken, och med avancerad utfrysningsmetod riktade vi istället skarp skepsis åt Elsisi och hennes beteende.
Men hon hade lärt sig från förra juldagen, och tolererade inte den behandlingen. Hon ba: "Boing-flip, I am rubber you are glue", typ.
Och med en ädel beskyddare vid sin sida kunde vi alla gå vidare, och fortsätta festen i vänskaplig sämja.
Jag var äntligen förlåten, och Elsan för evigt välkommen på juldagsfester.
Men den manhaftige Prins Poppe höll ett vaket öga för säkerhets skull.
Alla var nöjda och glada.
Berfman bad om tillträde till gästabudet.
Och efter att rådet sammanträtt och diskuterat ärendet...
Fick han så klartecken att stiga på.
Snabbt kom han att bli en uppskattad figur i gänget.
Och även om ett fåtal fortfarande var en aning skraja.
Så höll de flesta god min.
Och Berfo kunde i lugn och ro ägna sig åt vad det nu var han ägnade sig åt.
Tant grön...
Och tant gul dök upp.
Och mottogs självklart med acceptans.
Även om det inte alltid ter sig så på bild.
Själv var jag charmant värre.
Vilket fick damerna att rodna.
Och männen att häpna.
Stoffe agerade jockey av disc.
Och folket njöt i inzoom.
Och drack (i inzoom).
Sarre poserade på toalett.
Och välkomnade den efterlängtade Olmaner, som körde sist in-sist ut-metoden.
Jag stoltserar med min kryddhylla.
Och den var mycket uppskattad.
Sedan bar det av till Götvändarens bakficka, och kameran slank av misstag med.
Vi slog upp läger.
Fick sällskap av pirater.
Och övriga vettvillingar.
Allt var frid och fröjd.
Det tjoades.
Tisslades.
Spejades.
Slumrades en gnutta.
Och tjöts nog en aning.
Men vid vårt fräscha bord var det idel muntra miner, tills dess att det var dags att bege sig hemåt igen.
Väl hemma hade festen i naturlig gång övergått till efterfest, och Jari fångades på kvällens sista bild. Därefter lades kameran ifrån bakom ett berg a