Sunday 8 February 2009 photo 2/9
|
Sunday 8 February 2009 photo 2/9
|
Murgröna (Hedera helix) art i familjen araliaväxter och förekommer i Europa och österut till Iran.
Det är en vedartad klätterväxt eller lian som håller fast vidstödet, till exempel trädstammar eller klippor med korta rötter,häftrötter. Sådana lianer kallas rotklättrare. Den förekommer sparsamti Skandinaviens varmare trakter. Murgrönan skiljer sig betydligt tillutseende och växsätt från sina närmaste släktingar. Arten har sitthuvudtillhåll i mellersta Europas lövskogar, där den stiger upp i destora träden, såsom ek,och blandar sin krona med deras. Den kan också täcka såväl hyddor somslott med en tät vägg av sega, hopflätade grenar och en mörkgrönbladmosaik. I Sverige finns murgröna i de södra och sydöstrakustlandskapen och har sin nordgräns i Södermanland, på Öland och påGotland och återkommer i landskapen kring norra Kattegatt, varefter denkan följas längs Norges milda kusttrakter upp till de yttre delarna avHardangerfjorden.
Murgrönans blomning infaller på hösten. Fruktbildningen sker alltsåpå vintern och frukterna mognar först fram på våren. Denna växt hartvågestaltade (dimorfa) blad. De breda, handflikiga och handnervigabladen på de klättrande grenarna byts på blomskotten mot blad med hela,äggrunt lansettlika och fjädernerviga skivor. Blomställningen är enenkel flock. Blomfärgen är oansenligt gulgrön, men blommornas storadisk, som är ymnigt nektaralstrande, besöks flitigt av insekter undervarma höstdagar, mest av större tvåvingar, som blomsterflugor. Blommanhar 5 mycket små foderblad, 5 kronblad med bred bas, 5 ståndare och ettundersittande fruktämne med 5 rum. Frukterna, som vid sin mognad blirsvartaktiga, saftlösa bär, har ett enda frö i varje rum.
Murgrönan hör till de ständigt grönskande (sempervirenta)vedväxterna, och med sin förmåga att, än med långa rankor än som tätadraperier, växa upp på lodräta ytor, är den, så långt klimatet medger,en lättodlad och varaktig spaljé- och murväxt och dessutom en av devackraste genom bladens djupa färg och prydliga teckning. Gamla ochstorväxta exemplar, som täcker en byggnad upp till taklisten, ärsevärdheter.