Monday 30 November 2009 photo 3/5
![]() ![]() ![]() |
Monday 30 November 2009 photo 3/5
![]() ![]() ![]() |
Aposteln Andreas (grekiska <span style="font-family: Athena, Gentium, Palatino Linotype, Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode, Lucida Grande, Code2000;">Ανδρέας) är en kristen föregångsman (protocletos – den först kallade), och bror till aposteln Petrus. Namnet Andreas (från grekiskans <span style="font-family: Athena, Gentium, Palatino Linotype, Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode, Lucida Grande, Code2000;">ανδρεία – manlighet, mod) tycks, liksom andra grekiska namn, ha varit vanligt bland judar från år 200 till 300 f.Kr. Han har inget hebreiskt eller arameiskt namn bevarat.
Omkring mitten av 900-talet blev Andreas Skottlands skyddshelgon. Flera legender återger hur Andreas reliker fördes med övernaturlig vägledning från Konstantinopel till platsen där dagens Saint Andrews är belägen. Vissa skottar påpekar (förmodligen skämtsamt) att Andreas var egentligen född i Skottland och flyttade sedan till Kafarnaum.
Det sägs att Óengus II av pikterna en gång såg andreaskorset på himlen och visste att Sankt Andreas vakade över honom.
De äldsta bevarade manuskripten finns i Bibliothèque Nationale i Paris och i British Library i London. De förra samlades av Jean-Baptiste Colbert för Ludvig XIV:s räkning. Enligt dessa manuskript skall Andreas reliker ha förts av en viss Regulus till den piktiske kungen Óengus I (729–761). Namnet Regulus finns bevarat i Tower of Saint Rule som dock är av alltför tidigt datum för att det skall kunna stämma. Det finns skäl att tro att relikerna var i biskop Acca av Hexhams ägo, vilken förde dem till Skottland när han blev landsförvisad och hamnade i det Piktland omkring år 732.
I Arbroath-deklarationen från 1320, då Skottland förklarar sig självständigt från England, nämns Andreas som den som omvände Skottland till kristendomen.