September
Sunday 13 July 2008 photo 1/1
|
Nu kom jag precis hem:D kl 03:00 kläcker Emil en jätte bra ide för sig själv, tänk om man skulle gå ut och gå en sväng. Det bildas en plan i huvudet det var ju så längesen jag klättrade i ett träd varför inte gå ut i skogen och hitta ett fint träd, klättra upp och blicka ut över underbart vackra huskvarna. Så det blev ett snabbt ombyte till lite mindre känsliga kläder sen på men ninja skorna och så bar det iväg. tog väl ca 10 minuter innan jag kom på att detta var en korkad ide eftersom att det troligtvis är ganska blött i skogen har ju regnat en del, men eftersom att jag bestämt mig fortsatte jag med mina blöta fötter. 5 minuter senare kommer skräckupplevelsen. Hjälp en grävling vad ska jag göra, stampade några gånger hårt i marken sen sprang fegisen iväg in i buskarna, men fram kommer då hans tuffa kompis grävling nr 2. Han börjar vandra mot mig och jag blir nästan stel av skräck, stampar några gånger i marken det hjälper inte. I panik går jag med bestämda steg fram mot honom och skriker (tur att ingen såg mig). Denna taktik lyckas bättre och han smiter iväg, yes tänker jag dom försvann. Men sen kom jag på att dom kasnke låg där ute bland buskarna och det höga gräset. Jag tänkte att jag förlorade visst och började vandra hem, men kom på att jag kunde ju inte låta dom vinna på det där viset. Så jag började långsamt gå på den smala stigen med högt gräs och buskar på sidorna, hela kroppen skakade. Som tur var slapp jag se dom en gång till. Efter en stunds traskande såg jag det ultimata trädet, problemet var bara att jag skulle vara tvungen att lämna min stig och gå ut i den riktiga vildmarken. Jag hittade en pinne som jag skulle kunna skydda mig med om det skulle komma en björn eller nåt, vandrade in till mitt träd. Väl framme så såg jag att det skulle bli svårt att komma upp i trädet men jag försökte och försökte och tillsist lyckades jag, trots hala ninja skor och massa mossa på trädet. jag fortsatte sakta men säkert upp och tillsist fick det räcka var väl iaf 10 meter över marken (kan ha vart 5 men det kändes helt klart som 10). så där satt jag i mitt vackra träd och tittade ut över huskvarna(lite av det iaf ganska mycket löv ivägen). vet inte hur länge jag satt där men skönt var det. Men då kommer vi till nästa problem, hur fan ska lyckas ta mig ner utan att slå ihjäl mig? det slutade med att jag fick glida sakta men säkert ner mot säkerheten på marken, kändes några gånger som man skulle ramla och vem skulle hitta mig om jag låg där mitt i vildmarken med bruten rygg? Ner kom jag fick hoppa sista biten dock. sen var det bara att traska hemåt men en upplevelse rikare och som tur var slapp jag träffa dom hemska grävlingarna igen. Som synd var glömde jag ju självklart kameran hemma så bilden är googlad:P
Oj vad mycket det blev tack ska du ha om du orkade läsa igenom allt,
nu ska jag titta på film!
Oj vad mycket det blev tack ska du ha om du orkade läsa igenom allt,
nu ska jag titta på film!
Comment the photo
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nossnojlime/237389219/
Visa toppen
Show footer