Saturday 8 November 2008 photo 10/10
|
Så dum som jag är
Kan jag inte förstå
Hur jag ska bära mig åt
För allt blir fel
Det enda som kan förklara min känsla just nu är min favorit låt nånsinn. Här är en bit av texten
Jag mår så jävla piss. jag vill inte gråta, inte skatta, inget alls. Jag vill bara prata med nån. Igår prata jag med alla hur mkt som hellst o då kändes allt perfekt men nu är det typ på botten och det kommer nog inte bli bättre innan nästa vecka. 2 fucking prov och jävla ryska boken och jag tänker skolka ryskan för jag pallar värkligen inte. Och M svarar inte i telefon och jag vet inte vem jag ska ringa. Den enda utvägen är nog att gråta. Det är så mkt som pågår just nu. Förra veckan var allt perfekt! Värkligen perfekt, hade inte mått så bra på jätte länge o nu detta? Vafan! Jag tänker aldrig göra nått som itne känns rätt. Jag tänker endast följa mitt hjärta och det kändes helt enkelt rätt. Jag tänker inte säga vad jag gjorde, inget straffbart, olagligt, nej nej inget sånt. Bara så himla förodmjukande och cepe stört. Jag känner mig bara nertryckt och dissad. Snart orkar jag inte ta detta mer. Snart får det vara nog. Så har jag kännt flera gånger men aldrig givit upp. Är det dags snart eller?
Samtidigt känner jag att det kanske inte var så dåligt ändå, det var väl mer modigt ? Men sen när det gäller liksom realiteten så vet jag inte hur jag ska bete mig eller känna mig. Ska jag låtsas som ingenting och vara glad som vanligt eller ska jag visa att jag e sur o besviken. Jag tror att en dos bra vänner kan hjälpa. Får jag prata med nån eller att jag har nån där när det kommer till just den situationen så tror jag det kommer lösas. Men att gå runt själv kommer få mig att känna mig ensam och förstörd. Förlåt för att detta låter så jävla egotrippat, men jag tror jag är beroende av att ha vänner omkring mig i stunder då jag känner mig osäker på mig själv. Jag vet att jag har en större kapacitet än vad folk tror. Jag har nog mer mod, självsäkerhet och mer att ge än vad folk tror. Jag är inte så dum trots allt. Det är bara det att det att människan- en konstig art gör att man känner sig nedklampad och liten och ibland kan man inte helt bevisa saker för världen. Men egentligen är det bara för världen att öppna ögonen och titta upp. Man kan bli riktigt överraskad.
Det har jag blivit på senaste tiden. Så många människor har överraskat mig med sina handlingar och ord. Ibland bra , ibland dåligt. Ibland blir man inte ens överraskad. Människan är ond. Jag blir arg på allt som sker omkring oss.
Kan jag inte förstå
Hur jag ska bära mig åt
För allt blir fel
jag lovar att alltid finnas där! det här var en one time sak. and i promise you that! <3
låten verkar bra föresten, va heter den?
Jag vet inte riktigt vad jag kan göra, men måste du få ur dig något så grabba tag i mig om du känner för det. Kan vara skönt att bara lägga av sig allt och prata med någon som man annars inte umgås med.
Ta hand om dig bara, och du verkar ha en väldig massa vänner som bryr sig om dig :)
lägg till mig på msn lr nåt : nasiie@hotmail.com
tack igen :D
Hoppas du får ordning på allt, vi ses snart! :)
tack för att du finns
vill du snacka om ngt är det bara att skriva :o
21 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nostalgii/292439730/