Sunday 2 November 2008 photo 1/1
|
När livet kändes som mörkast, då ingen tycktes förstå, när jag kände mig ensam, och ville ej i klassen gå. Att bara känna en i klassen var inte lätt, för den man kände var en stor tönt. Men sen lärde jag känna dig. Du sträckte ut en hjälpande hand, tröstade mig när ja grät ( Örebro) Du kramade mig och lät mig gråta i din famn. Jag vet ej om du förstår hur mkt du betyder för mig, Jag skulle ej varit i skolan utan dig. Jag klarar ej ha tjejkompisar men med dig kommer jag känner jag mig trygg. Du blev min bästa vän och det kommer du att för bli. För tillsammans ska vi vandra hand i hand genom alla svåra tider som vi har. Jäg älskar dig gumman. Du betyder allt. Katarina (Ina) Norlin & Viktoria (Vickan) Andersson = Sanna vänner för evigt
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/nowaytogo/289296008/