5 January 2009
Vi hade lite fel, det var inte så lätt. Först gick spåret bara upp, upp, upp, sen gick det bara ner, ner, ner och sen var det is! Jag trillade bara en gång, helt otroligt..
Samtidigt som jag och Karin befann oss i spåret var Jimmie, Fidde, Sofie och Kjell på väg upp mot toppen.
Att få med sig Mattias ut i spåret kräver vissa förberedelser. Segare människa får man leta efter, men han blev i alla fall klar innan det blev mörkt.
5km spåret må vara längre men på något sett lättare att åka. Sen att det var helt otroligt vacket gör ju inte saken sämre...
Direct link:
http://dayviews.com/nymphadora/2009/1/5/