Så jävla less på att bli sårad, besviken och ledsen!

Alla dessa löften, (stora som små, det spelar ingen roll!), som ständigt ständigt bryts. Betyder jag någonting överhuvudtaget?!

Är det bara jag som tänker längre än näsan räcker?

Denna lördagskväll valde jag mellan att sitta och slå huvudet i väggen eller supa. Det blev supa (typ 3:e gången jag är full i år).

Tog en shot var 10:e minut, till jag tagit shot nr 7, sen så drog jag ut på de tre sista. Tio shot på 3 h var precis lagom utan att jag däckade. En shot var 18 minut i snitt.

I början var det riktigt deprimerande i min ensamhet, men sen kom Håkan och höll mig sällskap (nykter) och garvade åt mig och Laroy höll mig sällskap på msn och via telefon, och Vajsman höll mig också sällskap via msn. Tack för en trevlig kväll Jesper och Laroy!

Fuck känslor! Fan vad jag önskar att jag vore någon annan.... Någon som inte känner så jävla mycket, som inte bryr sig. Någon som kan bli älskad tillbaka....

Blä!

/Emma

Annons

The photo has no tags

February 2010