allas prat om att vara den bästa vän som finns, gör än att försöka vara mer än vad man är,
bara för att nå upp till något som det andra vill att man ska vara,
dumma som vi är, gör vi det. bryter lagar och sårar andra,
för man tror att man gör det rätta för än själv och alla andra, vilket är fel.
jag har gjort mkt i mitt liv som jag ångrar men som jag aldrig kommer kunna få ogjort,
men både ni och jag vet, att jag inte är ensam.
men o andra sidan så har vissa saker fått mig att förstå att livet har mer att ge,
att man inte ska ge upp bara för att det inte funkat förut, saker förändras, också människor.
både på bra och dåliga sett.
ingen är perfekt, hur mkt vi än försöker , så kommer vi aldrig lyckas,och det vet du med.
att hur mycke du än försöker styra mitt och andras liv så vet du ,
att ingenting kan bli så perfekt hur mycke man än önskar det vore.
När det händer något får man ofta höra 'gör det bästa du kan, mer kan du inte göra' .
Men att göra sitt bästa räcker inte alltid, har jag märkt.
och det är inte föräns man verkligen lägger sig ner,
druknar i sina tårar och seriöst tänker på att aldrig mer ställa sig på benen igen, som dom fattar,
att man inte orkar ta mera.
Man försöker och försöker, men lyckas inte, man försöker ställa allt tillrätta men det blir bara fel,
varför kämpa till ingen nytta, varför inte bara ge upp.
Att behöva sträva efter att vara någon som man inte är, tar död på en.

:/ ? hur är det?