Tuesday 14 September 2010 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
det är svårt när man inte kan kontrollera sina känslor. jag önska det fanns en knapp i bakhuvudet som står för radera. så man skulle kunna radera en mäniska ur ens liv. radera allt som den personen sagt som sårat och allt som den gjort som gjort mig glad. radera allt, då skulle man slippa allt det här som kallas svartsjuka efter något tagit slut. som tillexempel en långvarig vänskap eller en lång varig "Crush " eftersom så fort man tänker på det goda från den personen så börjar man sakna allt med den. allt känns värdelöst nu värkligen. jag har ett stort hål inom mig. det tomrummet i hålet vill fyllas med något men jag vet inte med vad. jag vill att det är du som ska fylla mitt tomrum. men du har bara skapat ett stort hål. som inte går och fylla igen. det är jobbigt att jag saknar det. jag saknar något som jag borde avsky. jag är anurlunda och jag är korkad, jag förstår mig inte på mig själv att jag kan låta mig vara så sårbar. låta mig själv bli så sårad av någon. egentligen så är det nog en töntig sak att bli sårad av. lixom, en sån där grej som man kommer in i, att man överdriver med känslor, att man förstorar allt. lixom en kille är egentligen inget och gråta över. men jag är dum nog och gör det. grejen med mig är att jag har svårt och bli riktigt kär, men sen när jag väl blivit riktigt kär är det nästan omöjligt för mig och sluta vara kär och släppa taget. det är verkligen nästan omöjligt. jag vill vara som dom som bara säger; " dra låt mig vara. jag har inga känslor kvar för dig. du är inte kvar i mitt hjärta längre, " och sedan hålla det och inte känna en enda känsla för honom sen. men sån är inte jag. jag är typen som ger nya chanser hela tiden, och låter mig såras hela tiden och behandlas som skit för att jag inte kan släppa taget. jag vill va som den som verkligen inte tollirerar något sånt, som säger ifrån och faktsikt inser att han inte är den rätta och inte bra för mig. alla dessa känslor svamlar omkring i mitt sinne, dom får mig och sluta tänka helt. det är så otroligt jobbigt och inte kunna kontrolera dom. dom spinner omkring och slutar aldrig, jag får magont så fort jag hör ditt namn, för då vet jag att jag sabbat allt. exakt allt. om jag alltid ska sabba allt nu, varför kommer jag inte sabba allt sen då? jag kommer aldrig lyckas här i livet med de där som kallas " kärlek" jagvet att jag än är för ung för att känna äkta kärlek, men på något vis tror jag att ja redan känt de. men det jag kännt starkast är svartsjuka. den är såå hemsk. den gör ont inom mig. konstigt tycker jag, men så är det. jag går runt och mår dåligt över att tänka mig dig med någon annan. och det gör ont att veta att du kommit över mig men att jag inte kommit över dig. det är så sjukt otroligt jobbigt, alltså, livet är inte alltid lätt inte. doms liv som är lätt avundar jag verkligen. men det är nog ingens liv som är helt enkelt ? eller är de det ? och sedan det här med självkänsla, hur ska jag få upp den på en hög nivå? allt det här har sönkt min självkänsla. den var redan väääldig låg. men nu är dne ännu lägre. jag menar, han vill inte ha mig, förmodligen pgr av min utsida, varförs skulle jag då duga åt någon annan ? allt är så jobbigt. vet verkligen inte vad jag ska ta mig till . jag vill bara bort. bort bort bort. långt bort, väldigt långt bort. och så långt bort så mina känslor svalnar för dig för att jag aldrig mer kommer hör av dig. så långt så det inte går för mig och ta kontakt meed dig. även om jag vill göra det. så måste jag plåga mig själv för att inte ta kontakt med dig. det ska jag minsam göra. vara vän med dig. de är okej. men mer går inte, inte efter att du gjort som du gjort mot mig. det sån dålig stil. besvikelse var det som det kallades.
Annons
Comment the photo
felicia fagerhov
Thu 16 Sep 2010 22:35
det dära långt långt borta är nog hos mig i stockholm tror jag saknar dig så sjukt mkt <3
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ohans/472079930/