Sunday 30 January 2011 photo 1/1
|
roy åkte precis, den hemskaste dagen i mitt liv. gråtit i 3 timmar i sträck nu, stått i stallet med Royen och bara kramat honom och gråtit.. jag vet att jag kommer kunna åka och hälsa på dig och att du kommer att få det bra där och att dom faktiskt kommer ha tid med dig som jag ej haft på sistonde! men endå är det så sjukt jobbigt. det är lika jobbigt som att ha förlorat en vän eller släkting för alltid. jag vet att du inte är död eller så, men lika jobbigt var det här. du är världens finaste häst roy. jag älskar dig! och du är världens snällaste häst också! och världens busigaste! ibland gick de knappt att rida dig pågrund av att du var på bushumör! men ibland när du skärpte dig var du så otroligt underbar och duktig! det känns redan så tomt utan dig. jag vet att jag har kvar både Klockan och smulan. men det känns fortfarande så otroligt tomt utan dig! redan efter att det bara har gått en timme sedan du åkte till ditt nya hem.. du kommer att få det jätte bra ditt där du har kommit. du kommer få jjätte många nya kompisar, kanske nått sött sto du blir kär i? du kommer få det sååå bra roy och det lovar jag! jag lovar också att komma & hälsa på dig jätte jätte ofta! du är världen finaste. VÄRLDENS FINASTE HÄST! du och smulan och klockan. ni är så bäst. jag älskar er allihopa! och jag saknar dig redan J-deeroey! jag älskar dig !!! du är bäst.. jag har så många minnen utav dina och mina ridturer. dom senaste somrarna har du och jag och felicia och klockan varit ute på värlens mysigaste ridturer! och världens hemskaste ridturer för den delen med när det hänt massor av olyckor. som nu ett år senare är llite roligt att titta bak och tänka på, men medans när det precis hände var de absolut hemskade som kunde hända just då, tex du& jag, Felicia & klockan och andrea som gick brevid skulle ta kotunneln för att vi inte vill gå över E4an, så var det vinter, och det var sjukt djup snö! seriöst en meter djupt. om inte mer, och ni fastnade och hade snö enda upp till bogen! och hade jätte svårt att gå, pågrund av den ljuga snön, så vi hoppade av, och skulle hjälpa er att gå i snön så ni tog er fram, men så var det så att jag fastnade med benet, ii snön, och skulle försöka dra upp det, & så drog jag beneet ur led. och jag skrek så sjukt mycket så jag tror hela världen hörde mig! och du blev rädd för att jag skrek, och orolig, så du försökte hjälpa mig upp med att ta huvudet mot min kropp oh försöka dra upp mig, och sedan kom jag upp och fick dra tillbaka benet , ingen aning hur jag gjorde, men dte gjorde så SJUUKT ont iaf. och sedan när vi kom till under tuneln, hade all snö smällt där, så det var ungefär en halv meter med vatten där, så då var det bara att hoppa av igen och plaska i vattnet med er, så man hade vatten endda upp till knäna.. om inte mera, och jag hade så ont att jag knappt kunde gå , men så gick vi hem med en gång ungefär för att mitt ben var så illa med det. men det var iaf ett mine med dig som jag ALDRIG kommer att glöma.. verkligen aldrig! ett hemskt minne, men endå ett minne utav dig! jag har så sjukt många bra minnen med dig också älskling! du är bäst bäst bäst!!!!!! ♥ jag älskar dig !
Annons