January
Saturday 27 February 2010 photo 1/1
|
Saturday 27 February 2010 photo 1/1
|
|
oh Baby I can't hardly see. That means you shake me.
Det är lite skrämmande hur en person verkligen kan få mig att känna mig så speciell. Så stor och vuxen, men samtidigt som en liten 12-åring som precis börjat få upp ögonen för pojkar.
och det där om "speciell". Att just han kan få mig att känna mig speciellt utvald, att jag är lite annorlunda och lite bättre än de andra.
Medan han dessutom flörtar runt och pussar och gosar på i princip alla andra tjejer i rummet också. OCH att han är totalt Off Limits. (men ja, ändå är med alla andra) vilket borde få mig att springa totalt åt andra hållet, eller inte låta honom hålla på som han gör mot mig.
För han får mig att känna mig speciell. Och det är inte bra. Han ska inte göra det. Jag ska inte känna så. Något är så jätte avtändande med honom, men samtidigt är jag så dragen mot honom. Hur går det till?
Han är en sån flört. Han är helt upptagen. Han ska inte få göra så.
Men ändå låter jag honom. Vad är det för fel? Va fan.
Jag tänker hela tiden att jag ska stå emot, att jag inte ska vara så "lätt". Det går bra i början, men sen kommer han där och säger "Carolina!" och drar tag i mig. Tittar in i ögonen och frågar "Hur mår du?". Jag står emot. Ett tag iallafall. Sen är jag där igen. Jag ser hur alla tittar på oss, på mig. Jag skäms. Han vill mer. Jag säger nej. Jag ser hur de tittar på mig. Jag skäms.
Så är det konstant. Han är en sån flört! Han är en sån dålig människa, men ändå sån god människa. Va i helvete. Nu får det fan räcka!
Visa toppen
Show footer