August
Monday 2 November 2009 photo 1/1
|
måste skriva av mig, tvingar ingen att läsa..
Jag sitter här och lyssnar på en riktigt bra låt och den har fått mig att börja tänka, allt bra.. allt dåligt.
tänk ändå så mycket jag har fått gå igenom, så mycket som har fått mig ledsen, så många gånger jag har svikit mig själv när jag lovat mig själv att inte göra det..
Jag har gjort för många misstag nu, det är nu jag måste välja sida, välja vilken väg jag ska ta. Det kommer inte bli lätt, men en sak har jag insätt och det är att jag faktiskt klarar mig riktigt bra utan dig.
ens bara titta åt ditt hål var ett stort jävla misstag, jag ångrar det, jag kan erkänna att vi hade det riktigt bra i början men du ser ju vad det har ledigt till. Allt detta har fått mig till att sluta tro på kärleken, var det verkligen värt det?
Finns verkligen lycklig kärlek? Ja, den kärleken har jag nog aldrig fått uppleva, allt har bara varit bra för stunden men i längden har allt bara rasat, fallit ner i bitar..
jag orkar inte det en gång till, iallafall inte nu.
Men av allt detta har jag lärt mig att inte kasta in mig i förhållande. Det leder ändå inte till något bra..
detta låter ju som om jag kommit över honom riktigt, men jag är inte så säker, detta är vad hjärnan säger, inte hjärtat.
Jag vill verkligen att allt ska vara bra, jag vill bli den lovis jag var innan, den lovis som var stark, hon som kunde resa sig när hon fallit ner i skiten, eller hon som tog saken i egna händer, hon som klara av allt om hon verkligen försökte. Men det lovis finns inte längre, hon är som bortblåst..
Men jag tror att jag är den människan som hittar problemen istället för att lösa dom, och det är nog därför allt känns helt skit just nu, jag har hittat alla problemen, och det är nu jag ska ta tag i att lösa dom och jag vet inte om jag fixar det, det krävs mycket energi och jag vet inte om det är värt det..
Jag kan inte klaga på mitt liv för den mesta delen är faktiskt riktigt bra, jag menar alla har vi våra stunder..
Men när allt känns skit måste jag bara få det ur mig. Okej, detta var kanske inte så bra sätt för jag vill inte att någon skulle tycka synd om mig eller något jag vill bara få det ur mig, det brukar kännas mycket bättre efter..
Men det har hänt riktigt mycket på senaste tiden, det finns två vänner som jag har kallade mina bästa vänner. det var i julas då jag lärde känna dom på riktigt.
Den ena har jag kommit riktigt när nu, hon har varit som en syster för mig i alla stunder, alltid funnits där. Och vi har gjort allt för varandra men sen för några dagarsen så bråkade vi och nu känns allt katastrof efter det, hon är liksom inte sig lik och när vi bråkade fick jag reda på att vissa saker som hon sagt till mig var helt enkelt bara bullshit, men det är väll sånt man får ta, nu är hon en helt annan människa. Den tjejen jag lärde känna i julas, den tjejen jag alltid hade roligt med, den tjejen som alltid stod vid min sida no mater what, hon finns inte längre.. Och det är synd för vi hade riktigt mycket gemensamt och det gick inte en ända dag utan att vi hade roligt..
Och den andra tjejen var jag riktigt bra kommpis med i början men sen har det bara gått utför, nu när jag träffar henne i skolan så är det som om vi aldrig kännt varandra, vi hälsar inte ens på varandra längre.
Men när jag tittar på bilder sedan det vara alla vi tre så känner jag bara hur tårarna börjar komma, för tanken på att ha förlorat det vi tre hade känns förjävlig, vi var som syskon, vi bråkade lite ibland men det hörde lixom till, nu är allt som det är och det finns inget jag kan göra åt saken..
För vi tre är lixom dead and gone, men ni kommer alltid betyda mycket för mig, det ska ni veta..
Men just nu får jag bara en massa skit, folk är besvikna på mig för någon jag inte gjort. Dom som känner mig riktigt vet att jag inte skulle göra något sånt, men det är visst inte många som känner mig riktigt.
Men visst ni kan va sura på mig för något jag inte gjort, men när ni har fått reda på hela sanningen kom inte till mig då.
Och den som jag kallade min syster, min andra halva, ska inte hon stötta mig i sånt här, men det gör hon inte. Okej, jag kan förstå att hon inte gör det för jag har inte berättat något för henne, jag förstår att om hon läser denna texten sitter hon som ett frågetecken. Men jag har valt att inte berätta något för att du kommer ändå inte förstå min situation, och den som har gett mig mest skit står dig väldigt nära så du kommer ändå få reda på något någon gång, om du inte redan vet allt. MEn det käns som om det ända jag gjort dom senaste dagarna var att hjälpa dig, och det är detta jag får tillbaka, jag tycker inte det är rättvisst..
Men som jag sa innan vill jag inte att någon ska tycka synd om mig, för jag har satt mig i skiten själv. Jag ska bara bli den lovis jag var innan så är jag låss från den på nolltid. Men det som kommer ta tid är väll att bli den lovis, jag kan inte göra annat än att hoppas och se..
Jag sitter här och lyssnar på en riktigt bra låt och den har fått mig att börja tänka, allt bra.. allt dåligt.
tänk ändå så mycket jag har fått gå igenom, så mycket som har fått mig ledsen, så många gånger jag har svikit mig själv när jag lovat mig själv att inte göra det..
jag orkar inte det en gång till, iallafall inte nu.
Men av allt detta har jag lärt mig att inte kasta in mig i förhållande. Det leder ändå inte till något bra..
Men just nu får jag bara en massa skit, folk är besvikna på mig för någon jag inte gjort. Dom som känner mig riktigt vet att jag inte skulle göra något sånt, men det är visst inte många som känner mig riktigt.
Comment the photo
för du vägrade hoppas..
jag kan inte läsa dina tankar, du måste ju berätta för mig?.. du säger ju alltid att jag förstår precis.. men tydligen så förstår jag inte längre, eftersom du inte berättar.
visst allt förändras, folk förändras.. kanske var det min tur nu att ta ett steg framåt?
för just nu orkar jag bara inte blicka bakåt, alla fel jag har gjort, allt skit som kom emellan, det vill jag inte kolla bak på. utan jag vill blicka framåt och leva i nuet. ta dagen som den kommer och bara ha ett fantastikt liv, man lever bara en gång, låt det bli underbart.
och allt jag sa, inget av det va bullshit. och när vi snackade om det så ja jag att jag klara mig osv. visst jag klarar mig utan dig, men jag kommer aldrig att bli den josefin jag är idag, kommer aldrig få ett normalt liv igen, utan då får mitt liv förbli rasat...
Men snälla ta ett steg till backa igen, jag tyckte om den josefin, inte den som du blivit. Ingenng kommer bli som förut.<br />
vi visste inte att det skulle bli såhär, jag visste! Men du vägra göra någonting år det. Så nu är det som det är, och denna gången är det inte mitt fel..
du vet att jag finns, vad än som händer.
<3
Jag vill ta mig ur deta själv, för det är jag som satt mig i det. <br />
Jag älskar dig, glöm aldrig det! (L)
gumman , vad har hänt .
du ska veta att du kan berätta allt för mig exakt allt utan att jag säger något till någon annan .
älskling :'( blir så ledsen av att läsa detta.
jag vet själv hur det är , tyvär.
men du ska veta att om du behöver mig kommer jag redan att vara där.
man kan väll inte säga att du och jag känner varandra så jätte bra , men jag vill verkligen lära känna dig bättre!
& det ska vi ellerhur!? §
finns alltid alltid alltid om du behöver snacka , tveka aldrig .
jag älskar dig lovis .
du är den bästa !
jag lovar , jag säger inte bara så.
för du har förändrat mitt liv av att bara finnas till .
du är guldvärd , jag vet att du kan klara detta bara du försöker!
kommer alltid finnas vid din sida.
om du faller kommer jag vara där & fånga dig.
glöm aldrig att du är allt för mig!
JAG ÄLSKARR DIG !
(LLLLLLLLLLLLLLLLL)
Jag finns alltid vid din sida om det är något.<br />
jaaaa vi ska lära känna varandra bättre, träffas snart?<br />
Jag älskar dig med saga! (LLLLLLLLLLLLLLL)
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ohhyessss/421458718/
Visa toppen
Show footer