August
Monday 29 March 2010 photo 1/1
|
Hemmafilmer i mitt hjärta!
Ligger här och tittar på våra gamla hemmafilmer.
Så fin klänning jag hade på mitt dop. Och hur annorlunda allt var! Kommer ihåg alla våra gamla hem.
Inga bekymmer!
När man ser sin familj, när man själv va liten så vill man själv åstadkomma något sånt. Att skapa något eget och göra något så fint utav det! Att vara lycklig och sprida över den lyckan till sin familj!
Det är en jobbig tid nu! Mammakänslorna som egentligen skulle varat här nu. Nu är det istället känslor om att det kunde varit så! Men då hade jag inte varit lycklig. Det är väl bara en fas att komma över. Så mycket jag har ångrat i mitt liv! Och nu är detta min tid att få allt som jag gör att vara bra och ge mig själv lycka! För jag orkar inte få dåligt samvete hela tiden.
Jag va lycklig och sprallig som barn! Alltid en solstråle! Men nu gör jag saker som jag ångrar senare, och det får mig att må dåligt.
Detta är min tid att må bra! Att vara lycklig! Och inte längre rädd! Jag orkar inte vara rädd och ledsen längre. Jag ska aldrig mer tycka illa om mig själv, aldrig mer bli ledsen över någon sak. För det kommer alltid en ny morgondag och nya vägar! Det gäller bara att hitta rätt=)
Livets gång är en gång på en stig!
Jag går på min stig, fylld av lycka med min verkliga drömpojke i min hand. Vi går på stigen och hoppar och sjunger av lycka! Men vi vet aldrig om vår stig delas i två och vi får gå skilda vägar! Det är då vi måste blicka framåt! Bara ta oss upp över kullen och finna ny lycka.
Men medans vi går där på stigen måste vi prata om allt, berätta för varandra om livet och framtiden, vad vi vill och inte vill. Och det känns som varje gång jag säger vad jag vill puttar du ut mig från stigen.
Jag va en sån som sa precis vad jag tyckte och kände. Men jag har lärt mig tiga! För jag inte vill sluta på min stig ensam! Utan dig! Men när jag tänker efter är det en viktig sak man inte får tiga över. Det gäller för den andra att acceptera!
Jag har till och med googlat på "Hur man blir en bättre flickvän"!
Jag måste sluta att se ner på mig, se dåligt på mina handlingar. För det är just det som gör det till MIG! Mina handlingar, vad jag tycker och hur jag ser ut.
Känns också som jag kanske skulle tänka igenom min framtid! Har jag inga mål? Har jag inget annat förutom en familj som jag vill åstadkomma? Inget drömjobb, inga resemål, inget att se framemot?!?!
Jag vet i alla fall att jag har en pojkvän som jag älskar och hoppas på! Att vi aldrig kommer ta slut! Man ska bara vara positiv till det=) Att det alltid kommer vara Du&Jag! Och varje negativ tanke får det att minska :/ Därför gäller det att hålla varandras gnista uppe=) Vår gnista=)
Kärlek är fantastiskt!
Kärlek åt folket! <3<3
Så fin klänning jag hade på mitt dop. Och hur annorlunda allt var! Kommer ihåg alla våra gamla hem.
Inga bekymmer!
När man ser sin familj, när man själv va liten så vill man själv åstadkomma något sånt. Att skapa något eget och göra något så fint utav det! Att vara lycklig och sprida över den lyckan till sin familj!
Det är en jobbig tid nu! Mammakänslorna som egentligen skulle varat här nu. Nu är det istället känslor om att det kunde varit så! Men då hade jag inte varit lycklig. Det är väl bara en fas att komma över. Så mycket jag har ångrat i mitt liv! Och nu är detta min tid att få allt som jag gör att vara bra och ge mig själv lycka! För jag orkar inte få dåligt samvete hela tiden.
Jag va lycklig och sprallig som barn! Alltid en solstråle! Men nu gör jag saker som jag ångrar senare, och det får mig att må dåligt.
Detta är min tid att må bra! Att vara lycklig! Och inte längre rädd! Jag orkar inte vara rädd och ledsen längre. Jag ska aldrig mer tycka illa om mig själv, aldrig mer bli ledsen över någon sak. För det kommer alltid en ny morgondag och nya vägar! Det gäller bara att hitta rätt=)
Livets gång är en gång på en stig!
Jag går på min stig, fylld av lycka med min verkliga drömpojke i min hand. Vi går på stigen och hoppar och sjunger av lycka! Men vi vet aldrig om vår stig delas i två och vi får gå skilda vägar! Det är då vi måste blicka framåt! Bara ta oss upp över kullen och finna ny lycka.
Men medans vi går där på stigen måste vi prata om allt, berätta för varandra om livet och framtiden, vad vi vill och inte vill. Och det känns som varje gång jag säger vad jag vill puttar du ut mig från stigen.
Jag va en sån som sa precis vad jag tyckte och kände. Men jag har lärt mig tiga! För jag inte vill sluta på min stig ensam! Utan dig! Men när jag tänker efter är det en viktig sak man inte får tiga över. Det gäller för den andra att acceptera!
Jag har till och med googlat på "Hur man blir en bättre flickvän"!
Jag måste sluta att se ner på mig, se dåligt på mina handlingar. För det är just det som gör det till MIG! Mina handlingar, vad jag tycker och hur jag ser ut.
Känns också som jag kanske skulle tänka igenom min framtid! Har jag inga mål? Har jag inget annat förutom en familj som jag vill åstadkomma? Inget drömjobb, inga resemål, inget att se framemot?!?!
Jag vet i alla fall att jag har en pojkvän som jag älskar och hoppas på! Att vi aldrig kommer ta slut! Man ska bara vara positiv till det=) Att det alltid kommer vara Du&Jag! Och varje negativ tanke får det att minska :/ Därför gäller det att hålla varandras gnista uppe=) Vår gnista=)
Kärlek är fantastiskt!
Kärlek åt folket! <3<3
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/olgaisback/450270449/
Visa toppen
Show footer