Friday 25 January 2008 photo 9/40
|
Den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om för det ekar i huvet' och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna, den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt, o om nån att beröra Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten - jag liksom föll över kanten Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat För så kom änglar och ta mig till honom och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom någon annan stans Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt här sitter jag och baddar såren med salt det går åt helvete med allt Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...
Annons