December
Show more 9 January 2013
Okej allt började i november 2008, jag sålde min new forest ponny carizma för att ja ville ha en stor häst! Komma ut och tävla, träna osv. Kollade ständigt annonser på internet men hittade ald
Ja mycket riktigt så åkte vi och provred... en ponny... ja ville ha en häst. jaja färgen va ju iaf fin. Väl framme så sa mitt hjärta bara stopp.... Där stod det en benig, knotig, och väldigt
Ja provred, de gick skit, kunde inte ens ta i tyglarna på kraken, han älgade runt i ridhuset på långa tyglar, när ja kom va han sadlad, när ja åkte va han sadlad, ja fick aldrig se han utan sad
Två veckor senare åkte vi för att hämta hem honom, efter lite små tjaffs med pris osv så fick ja väl ge mig. ja ville ju ha hästen! Första månaderna va de mest lära känna varandra stadiet,
Till slut började vi hopp träna lite grann, han fatta nada och ja va livrädd. haha. Men vi lärde varandra att lita på varran, till slut funka de bra,
vi tävlade lite klubbisar och vann faktiskt våran första klubbis ihop! och jag kommer ihåg att ja va så jävla glad!!!
tiden gick och dressyren va svårast, de andra funkade ok. Men hans känsliga mun och heta temperament va inget att leka med, ja misstänkte han blivit väldigt mycke missförståd tidigare då hans b
Så vi började jobba mycke med longering och löshoppning
hoppningen blev roligare
och marco blev finare
och de började vända, dressyren funkade bättre
Vi tränade en del tack vare Millan :) och allt flöt på
Men säg den framgång som kommer utan motgång?
Han började stegra ofta och ja undrade mest vad ja gjorde för fel. efter mycke hjälp och stöttning av folk runt mig fick ja äntligen bort beteendet igen.
och äntligen kunde vi fortsätta jobba där vi avslutade innan våran bråkperiod!
och hoppningen började klicka helt =)
och hoppningen började klicka helt =)
vi fortsatte att små tävla lite, och vann ganska många ggr :)
Jag och Millan, va vann KM för ponny och hon KM för häst =) vi regerade=)
en till tävling som vi inte vann på men vi fick iaf rosetter =)
tävling på sorf för några år sedan.
Och denna dag!!! De va vår ( tro de eller ej) men de va snö storm, kallt och jävligt, lokal tävling i högbo, och marco NOLLADE första gången 90 cm!! ja va så glad att ja typ grina och Millan v
Men den stora förändringen skedde när ja köpte Marsipan. JAG lärde mig rida, och på så vis lärde jag marco, vi liksom växte ihop den sommaren, allt klickade och ja levde som en dröm.
den våren och sommaren va magisk, han va så jävla klockren, jag njöt!
Att han ens skulle kunna springa samlat, på långa tyglar med sänkt huvud va ett livsprojekt för oss, om ja bara kunde drömma om att de skulle gå en dag!
Men som sagt, säg den framgång som kommer utan motgång? åter igen började han stegra, ja antar att de va mitt fel, ja började kräva mer av honom, i för snabbt tempo, han hann inte med, men ja
Då fick ja en tanke, varje gång han höll på dumma sig va när jag försökte "förändra" honom, så ja började helt enkelt acceptera honom precis som han är och läsa på om hans största probl
Vintern som kom efter den hösten, alltså förra vintern, vände det, ja accepterade honom som en "knasboll" och han mig som den dryga matten!
vi hade en härlig vinter med massor av mys och äntligen så förstod vi varandra till 120%
våren fortsatte och han va finare än någonsin!
han va kanonfin hela sommaren
Man ville aldrig sluta rida
Hoppningen klickade ännu mer och vi hoppade 115 cm!! :)
de va underbart
Marco trivdes med tillvaron, minst sagt=)
så bäst1
dressyren i somras! kärlek
Våran plan va ju att komma ut och tävla, millan har tävat honom lokalt en hel del och ja vill så gärna, men de får bli efter våran paus ihop! det sista halvåret måste ja säga att vi stått h
Men ja längtar redan tills han kommer hem, han är min bästa vän, han är den som alltid får mig glad, den som alltid är sprallig hur deppig jag än är, han är den som lyser upp mina dagar, ja
det va lite om vår tid och så ihop :) hoppas de va kul ¨å läsa =)
hela historien är ganska komist, de va helt enkelt meningen att marco och jag skulle bli tillsamans, och nu kan ja inte tänka mig ett liv utan honom, ja gråter varje kväll ( barnsligt ja vet) men
Direct link:
http://dayviews.com/olycksflikkan/2013/1/9/
Visa toppen
Show footer