November
Friday 4 December 2009 photo 6/6
|
Jag står på kanten, endast en svag vindpust kan få mig att falla över.
Jag tittar upp och ser dig, du lyser.. jag ber dig att ta med mig.
Jag är inte menad att stanna... försvinn!
jag bär med mig lyckan i en blå ballong, varför gjorde du så?
jag punkterade mitt hjärta med en nål.
akta dig, skärvorna är vassa.
jag bar med mig väskan du sydde, fylld med tegelstenar vart jag än gick, men trots din ömma hand mot min kind kunde jag inte släppa det gångna.
jag måste hem till far.
Låt inte möglet ta över! kväv demonen med blombladen från mitt vissnade liv.
Det smärtar för mycket i mitt bröst.. Jag tror att något äter upp mig inifrån.
Jag går nu.
Hejdå.
Annons
Visa toppen
Show footer