Sunday 20 January 2013 photo 1/1
|
KAPITEL 9!
(tidigare kapitel 8)
-Oh my god! säger jag med ett stort leende på mina läppar och kollar upp på Niall och de andra som nu oxå tittar nyfiket och glatt på mig.
-Its kicks, the baby is kicking! säger jag med glad röst. Jag tar Nialls hand och plaserar den på min mage, jag ser hur att leende växer fram på hans läppar och han har förmodligen kännt barnet sparka. Han kysser mig och doktorn kommer tillbaka in i rummet.
Julias perspektiv!
Doktorn sätter sig på en stol brevid sjuksängen som jag ligger på och sätter på sig etr par vita plasthandskar, han sprutar ut någon geomskinlig kräm på min mage och jag känner hur kallt det blir. Han trycker sedan en apparat hårt mot min mage. Jag tittar på den lilla datorskärmen där jag ser det mäst underbarste någonsin, en liten liten bebis formar sig på bilden. Jag kan se formerna och hur den ligger och doktorn pekar på skärmen och visar hur den ligger.
-Do you want to know if it is a boy or a girl? frågar han och tar av sig handskarna. Jag tittade på Niall och jag skakade på huvudet, han nickade som svar till mig och jag svarade doktorn.
-No we want it to be a suprise! sa jag som svar och han nickade.Han böjde sig mot en apparat som stog brevid dator skärmen och snart böjde han upp sig igen. Han ger mig en bild på vårat blivande barn från ulltraljudet och mina tårar börjar rinna. Niall sätter sig brevid mig och inspekterar bilden tillsammans med mig. Han klappar mig på axlen och ler mot mig, han kysser mig lätt i pannan och håller om mig.
Jag sätter mig upp och tackar doktron och sedan går vi alla fyra ut genom dörren igen. Jag ger Eleanor fotot och hon smälter och ler mot mig. Louis kollar oxå på fotot och klappar Niall hårt på axeln och flinar.
-Your going to be a father mate! ler han mot honom och Niall ler tillbaks. Han tittar på mig och håller om min axel när vi går genom korridoren.
Louis och Eleanor sjutsar hem oss och sedan kär de hem till sig.
Vi kommer in i lägenheten och jag sätter på mig ett linne och ett par mjukisar. Vi sitter och tittar på TV ända tills jag sen somnar tryggt i Nialls knä.
-
Två månader senare!
-
Nu var det en månad kvar tills våran lilla krabat skulle komma till världen. Jag hade inte gått ut något de senaste två månaderna och jag hade varit trött och varit mycket illamående, som tur var hade Niall varit på min sida hela tiden och det kändes som vanligt mycket bättre då.
Jag går och lägger mig på kvällen med Niall vid min sida
och somnar snabbt.
Mitt i natten vaknar jag med otroliga smärtor. Jag skakar på Niall och jag skriker högt.
-Honey, was happening? are the baby on the way?... säger han med stressad och orolig röst.
-I dont know! But it really hurts can we just go to the hospital! säger jag och försöker andas.
-Yes, ofcourse c´mon lets go! säger han och reser sig snabbt upp ur sängen. Han kommer och hjälper mig ur sängen och han leder mig sakta och stressande till hallen. Jag andas andfått och håller får ryggen, det känns som att min rygg ska döda mig.
Vi går ner för stentrapporna i trapphuset och en taxi står utanför och väntar på oss. Chaffören kär i full fart och han stannar utanför de stora sjukhusportarna. Vi går in och kommer till resseptionen och en blond, ung och gullig doktor kommer fram till oss. Jag får ett vitt linne som jag sätter på mig och lägger mig i sängen som står i det vita rummet.
Det känns som att det var igår jag var här senast då jag svimmade på mataffären och Louis tog mig hit, känslan i magen var obehaglig och varken jag eller ingen vet vad som ska hända. Doktorn kommer fram till mig och hjälper mig att andas. Jag försöker men det går inte, smärtorna går inte att beskriva, det är som att jag ska dö vilken sekund som hälst. Jag känner hur barnat rör sig och pressar sönder mig.
-THE BABY IS COMING!! The baby is coming right now! skriker jag så högt som jag bara kan...
Kapitel 9, vad tyckte ni?=)
3 kommentarer till nästa!=)<3
jag vill bara tacka alla snälla människor som läser, jag uppskattar det värkligen!! ha det bra alla fina=)<3
-Oh my god! säger jag med ett stort leende på mina läppar och kollar upp på Niall och de andra som nu oxå tittar nyfiket och glatt på mig.
-Its kicks, the baby is kicking! säger jag med glad röst. Jag tar Nialls hand och plaserar den på min mage, jag ser hur att leende växer fram på hans läppar och han har förmodligen kännt barnet sparka. Han kysser mig och doktorn kommer tillbaka in i rummet.
Julias perspektiv!
Doktorn sätter sig på en stol brevid sjuksängen som jag ligger på och sätter på sig etr par vita plasthandskar, han sprutar ut någon geomskinlig kräm på min mage och jag känner hur kallt det blir. Han trycker sedan en apparat hårt mot min mage. Jag tittar på den lilla datorskärmen där jag ser det mäst underbarste någonsin, en liten liten bebis formar sig på bilden. Jag kan se formerna och hur den ligger och doktorn pekar på skärmen och visar hur den ligger.
-Do you want to know if it is a boy or a girl? frågar han och tar av sig handskarna. Jag tittade på Niall och jag skakade på huvudet, han nickade som svar till mig och jag svarade doktorn.
-No we want it to be a suprise! sa jag som svar och han nickade.Han böjde sig mot en apparat som stog brevid dator skärmen och snart böjde han upp sig igen. Han ger mig en bild på vårat blivande barn från ulltraljudet och mina tårar börjar rinna. Niall sätter sig brevid mig och inspekterar bilden tillsammans med mig. Han klappar mig på axlen och ler mot mig, han kysser mig lätt i pannan och håller om mig.
Jag sätter mig upp och tackar doktron och sedan går vi alla fyra ut genom dörren igen. Jag ger Eleanor fotot och hon smälter och ler mot mig. Louis kollar oxå på fotot och klappar Niall hårt på axeln och flinar.
-Your going to be a father mate! ler han mot honom och Niall ler tillbaks. Han tittar på mig och håller om min axel när vi går genom korridoren.
Louis och Eleanor sjutsar hem oss och sedan kär de hem till sig.
Vi kommer in i lägenheten och jag sätter på mig ett linne och ett par mjukisar. Vi sitter och tittar på TV ända tills jag sen somnar tryggt i Nialls knä.
-
Två månader senare!
-
Nu var det en månad kvar tills våran lilla krabat skulle komma till världen. Jag hade inte gått ut något de senaste två månaderna och jag hade varit trött och varit mycket illamående, som tur var hade Niall varit på min sida hela tiden och det kändes som vanligt mycket bättre då.
Jag går och lägger mig på kvällen med Niall vid min sida
och somnar snabbt.
Mitt i natten vaknar jag med otroliga smärtor. Jag skakar på Niall och jag skriker högt.
-Honey, was happening? are the baby on the way?... säger han med stressad och orolig röst.
-I dont know! But it really hurts can we just go to the hospital! säger jag och försöker andas.
-Yes, ofcourse c´mon lets go! säger han och reser sig snabbt upp ur sängen. Han kommer och hjälper mig ur sängen och han leder mig sakta och stressande till hallen. Jag andas andfått och håller får ryggen, det känns som att min rygg ska döda mig.
Vi går ner för stentrapporna i trapphuset och en taxi står utanför och väntar på oss. Chaffören kär i full fart och han stannar utanför de stora sjukhusportarna. Vi går in och kommer till resseptionen och en blond, ung och gullig doktor kommer fram till oss. Jag får ett vitt linne som jag sätter på mig och lägger mig i sängen som står i det vita rummet.
Det känns som att det var igår jag var här senast då jag svimmade på mataffären och Louis tog mig hit, känslan i magen var obehaglig och varken jag eller ingen vet vad som ska hända. Doktorn kommer fram till mig och hjälper mig att andas. Jag försöker men det går inte, smärtorna går inte att beskriva, det är som att jag ska dö vilken sekund som hälst. Jag känner hur barnat rör sig och pressar sönder mig.
-THE BABY IS COMING!! The baby is coming right now! skriker jag så högt som jag bara kan...
Kapitel 9, vad tyckte ni?=)
3 kommentarer till nästa!=)<3
jag vill bara tacka alla snälla människor som läser, jag uppskattar det värkligen!! ha det bra alla fina=)<3
Annons