Best friends forever - del 7

“ Wait! " ropade jag och tog tag i Liams axel innan vi gick in i Harrys hus. Han vände sig om med en förväntansfull blick.

“ I have a massive…really big favour to ask, and I totally understand if you don’t want to help…" började jag, inte säker på vad jag skulle säga härnäst. Liam uppmanade mig att fortsätta, men jag fann det svårt att uttrycka vad jag kände när jag såg in i Liams ögon. Så jag stirrade på en punkt strax ovanför hans hand, och långsamt började prata igen.

“ I’m sure you know by now that Harry is my best friend? " Det var ett uttalande som kom ut som en fråga. Liam nickade.

“ Anyway, he’s been acting really distant lately and I just…I just don’t know why and I really need to talk to him, but it’s so difficult when you guys are around… I mean, I love you guys! Don’t think I don’t want you here but I just- " Liam avbröt mig genom att lägga en hand på min axel. Jag svalde mina ord och mötte hans ögon.

" I understand. Do you want me to distract the boys so you and Harry can talk alone? "

En suck en lättnad flydde min mun och jag kort undrade vad jag hade gjort rätt i mitt liv för att möta en sådan fantastisk, ung man. Entusiastiskt nickade jag som hans fråga. Jag sträckte mig upp och vek mina armar runt honom, och gav honom en kram. Jag höll fortfarande om honom, men lutade mig bakåt och såg in i hans förtjusande ögon som verkade utsöndra så mycket värme..

Vi stod länge i samma position och bara tittade på varandra. Syrsorna sjöng i bakgrunden, och en svart bil körde förbi oss. Men vi stod kvar i varandras armar. Slutligen, samlade mod till mig, ignorerade min överanalyserade hjärna och förde mitt ansikte närmare hans. Liam verkade tänka på samma sak och böjde sig ned mot mig. Vi båda slöt ögonen.

Kyssen var mjuk och känslig. Inte laddad med några tunga löften, det var bara en omfamning mellan två unga tonåringar. Hans läckra läppar drogs bort från mina allt för tidigt, och pussade min kind, och log. Han hade ett vackert léende som nådde hans chokladbruna ögon. Jag höll ögonen slutna, memorerade ögonblicket innan vi släppte taget om varandra och gick in.

Jag tror det var i det ögonblicket som jag insåg hur bra Liam var på att genomföra planer. Inom cirka tio minuter hade han Zayn, Niall och Louis vallade upp och ståendes på framsidan av huset.

“ Seriously guys, this ice cream shop is the best! " utropade han och blinkade mot mig.

“ What about Harry? " sa Louis och kastade en blick på gruppen. Just då kom Harry ut från badrummet

" Harry has arrived. What’s going on? " sa han förbigående. Jag såg på Liam och frågade mentalt hur vi skulle göra.

“ The guys are going down to the ice cream shop we just went to. Liam loved it " skrattade jag.

“ You coming, Harry? " frågade Zayn. Jag kunde ha strypt honom just då, men jag rappade ett leende på mitt ansikte. Harry såg mot mig.

“ Uh, are you…? " Jag skakade på huvudet.“ Well, I’ve been down there about seventy billion times, so I think I’ll pass this time. Have fun though, I’ll see you soon, yeah? "

Killarna vinkade hejdå innan de vandrade iväg.

Jag grep tag i Harrys hand och en av killarnas jackor och satte mig på en av mahogny stolarna jag lämnat tidigare idag. Skålen som en gång var fylld med jordgubbar låg nu tom i gräset. Jag drog ned Harry i en av stolarna och vek undan mina ben så han fick plats. Han log.

“ Tell me about your…date with Liam! " Han skrattade, det var ett glatt ljud jag saknat de senaste dagarna. De små stunder innebar de alltid mest. Det var frestande att låtsas som att ingenting hade hänt de senaste dagarna, och skulle just berätta om Liam då jag hejdade mig.

“ That doesn’t work on me, Harry. So, you have to tell me, what’s up? " Harry skakade på huvudet.

“ You didn’t honestly believe that I had no idea what your little plan with Liam was? I knew you schemed it up to get some time with me " konstaterade han. Jag rodnade och tittade ner. Han kände mig för väl.

“ Yeah, whatever. The point is, we’re here now, so tell me. You have ages until they get back. Go! " Jag petade på honom och betona det brådskande bakom min vädjan. Han suckade.

“ Nothing’s wrong " sa han och suckade ännu en gång. Jag betraktade honom noga, utan att blinka.

“ I’m just… uh, tired and that. "

“ Harry Edward Styles, you are my best friend. Do you honestly think I’m going to fall for that lame excuse? " sa jag med bestämd ton. Harry satte sig bekvämare i stolen. Jag kände hur det surrade i fickan. Jag tog upp mobilen och såg Liams namn på displayen.

Text me when ur done with Harry. No rush, take ur time. Just lemme kno so I can bring the boys back. :)

Jag la undan telefonen.

“ Who was it? "

“ Liam, just letting me know when… er, I mean, what flavour he was getting because we had a bit of a joke about that up there when we went before," svarade jag “Anyway, what’s up, honestly, tell me?"

“ Well, it’s exactly that " sa Harry och gestikulerade mot min nu osynliga telefon.

“ Liam? " frågade jag förvånat. “Why? You were so happy for me on the bus last week? " Harry sänkte blicken, tittade på sina händer och vred sig av nervositet.

“ I’m jealous " sa han tillslut.

“ Jealous? What the fuck? Why? "

“ Because, he so easily has your attention. He can make you smile without hesitation, you find him interesting! I saw you the other day, when he assured you that everything would be fine on the balcony. He so easily comforted you. And just now, today, whenever you were with him, you glowed! " stönade han och drog händerna genom håret.

“ Harry, you’re my best friend. I love you more than anything and you can do all those things so easily too! "

Han hade aldrig haft några bekymmer eller tvivel med någon av mina andra potentiella pojkvänner. Han fortsatte att stirra på marken, fick inte fram ord. Slutligen, när han fattade mod, fortsatte han.

“ Scar, I’m scared. I’m scared you’re going to fall in love with him and abandon me. I’m scared that you’ll love him more than me " hans röst dämpades något när han begravde ansiktet i sina händer. Jag visste inte vad jag ska säga. Jag var överväldigad av kärlek då han sa de orden.

" Harry.. " Jag lyfte upp hans huvud och våra blickar möttes. “ You’re my best friend. You will, forever, be my best friend. No boy will come in between that because I love you more than anything. You’re family."

" I know" svarade han. “ But what about when you go into a serious relationship with him? This is the first guy that you’ve liked with who I’m confident you will last…that’s what scares me. I’m going to come second, Scar. You’re going to forget about me! "

Jag skrattade. Men insåg sedan att det var en smula olämpligt.

“ Harry, you are my brother. I love you to death and I promise, right here and right now, that I will let nothing come between us. All our phone conversations, all our secret spots like that café we discovered, all our jokes, they’re ours, Harry. Nobody can take that away from us…I love you." När jag avslutat mitt lilla tal och drog honom till mig. Jag tvingade upp hans armar och lindade dem runt mig. Han höll mig hårt, trots eventuell oro eller tvivel som fortfarande plågade hans sinne.

Jag höll honom så nära mig jag bara kunde för att visa hur mycket han betydde för mig. Jag kände att han viskade i mitt hår.

“ Promise me that you’ll never forget me…" sa han.

" I promise! " sa jag med mina ögon slutna och lät mitt kroppsspråk sköta snacket. Jag förstod Harry eftersom att jag kände att min realtion med Liam skulle blomma till någonting större. Men jag visste att Harry skulle alltid vara min bästa vän, oavsett vad. Han skulle alltid finnas där för mig. Vi satt där en stund, innan vi övergick till en något mer bekväm position på den hårda träsitsen. Sida vid sida, låg vi där,hans arm virad runt mina axlar och vi tittade på stjärnorna. Så småningom somnade jag, bekväm i hans vänliga famn.

När jag vaknade en halvtimme senare var jag fortfarande i samma ställning, men Harry pratade. Jag undrade vem han pratade med, men jag orkade inte sätta mig upp.

“ Well, yeah, chocolate ice cream is good, I guess. Cookies and cream though, drool. " Jag märkte att Harry diskuterade glass med någon. Jag kände smaken av alla glass-smaker de nämnde. Glass.. Liam.

“ Oh shit! " skrek jag och flög upp. Harry såg förvånat på mig. Jag såg inte att de andra killarna satt runt honom.

“ I forgot to text Liam! "

“ Relax Scar, I already texted him and told him to come back. You honestly thought that I wouldn’t see through your lies? " skrockade han. Jag slog honom lätt på armen och la mig till rätta igen.

“ Good morning, Scarlett. Sleep well? " frågade Louis sarkastiskt och skrattade. Jag gav honom fingret och blundade. Jag kände snart hur Harry flyttade på sig och det blev kallt på min högra sida. Jag öppnade ögonen för att se vad som pågick, men min brist på energi gjorde så att jag inte kunde hålla ögonen öppna länge. Jag antog att han bara gick på toaletten eller något..

Några ögonblick senare trycktes en varm kropp mot mig och en arm gled omkring mig. Jag kände doften av Liams parfym. Undermedvetet, log jag.

" Liam and Scarlett, sitting in a tree. K-I-S-S-I-N-G " sjöng Louis. Jag ignorerade min utmattning och stack upp båda mina ohyffsade fingrar mot honom och log. Liam verkade ha andra planer och lyfte upp mig närmare hans ansikte och kysste mig. Louis och Zayn visslade högt åt oss, och jag kände Liams stora händer stödja bekvämare på min rygg. Jag log mitt under den mjuka kyssen och hamnade i min egen lilla värld.

“ Knock is off guys! That’s disgusting! " vrålade Harry från andra sidan trädgården och stängde av all belysning.

“ Sorry mate, I just can’t keep myself off her " svarade Liam fräckt och pussade mig på pannan. Pojkarna skrattade åt mina rodnande kinder. Inbäddad mot hans skulpterade kropp, kännde jag värme strömma genom mig.

Harry återvände och alla sex låg under natthimlen och njöt av varandras sällskap. Det var ett fredligt slut på en händelserik dag.

tumme upp :) mera!