May
Monday 19 March 2012 photo 45/82
|
Change
Best friends forever - del 10
Några timmar senare, efter ett par fler drinkar vandrade jag och Liam hand i hand runt i den välskötta trädgården. Vi pratade, skrattade, och bara njöt av tonåren.
" You know.. " började jag, och pratade högre än vanligt. “ ..When I’m slightly tipsy, I tend to speak my mind a lot."
" Yeah.. " Liam verkade vara ganska berusad, men inte högludd som jag. Jag kunde inte låta bli att tänka att det var en perfekt kombination, även i min allvarligt berusade tillstånd.
“ And I have to admit, that I really do like you quite a bit " förklarade jag med ett finger framför hans näsa. Han blev som fixerad av mitt skakande finger och såg det gå upp och ned. Utan att tveka tog han tag i det och började suga på det.
Jag kastade bak huvudet i extas och skrattade högt och länge.
För en timma sedan hade de flesta gästerna redan åkt hem. Jag hade ingen aning om vad klockan var, men en grov uppskattning ungefär tre på morgonen skulle förmodligen vara rätt.
Mina ben hade börjat värka för några timmar sedan, mina monstruösa klackar blev helt omöjliga att gå i. Efter att ha tagit av mig dem dem, dinglande de i min fria hand, den som inte för närvarande inte greppade om Liams. Det kändes säkert som att gå på glas när jag gick barfota i det frostiga gräset, men jag var för full för att lägga märke till det. Alkoholen hade värmt upp mig, gjorde mig immun mot det kalla vädret.
Liam stannade plötsligt och jag krockade i honom. Vi såg oss runt, jag hade inte en aning om vart vi var någonstans. Liam vacklade fram till mig. Böjde sig till min nivå och gav mig en blöt puss på munnen. Jag drog mig ifrån honom och räckte ut tungan. Han gjorde detsamma, men slickade mig sedan på näsan. Jag försökte undvika hans blöta tunga då jag tappade balansen och föll. Av någon konstig anledning tyckte jag att det var hysteriskt roligt och kunde inte sluta skratta. Liam hoppade runt i cirklar runt mig.
Mina ögonlock blev bara tyngre och tyngre. Jag blundade för en stund och lät mörkret omfamna mig, Liams falska sångröst försvann plötsligt och jag somnade. Men när jag vaknade igen var min första tanke: "Jag önskar att jag kunde somna om."
Att vara full eller lätt berusad, hade åtminstone alltid lett mig in i dåliga situationer. En av de första gångerna jag någonsin druckit alkohol, hade jag överträffat min gräns allt för lätt. Och då hade jag bara fått i mig ett par drycker. Jag hade skrikit på min dåvarande pojkvän och anklagat honom för att ha varit otrogen. Någon hade filmat det, och lagt ut det på Facebook så att alla på hela skolan sett. En tid efter det blev jag bjuden på fest igen. Men Harry var där och såg till att jag behöll min heder. Det var dock första gången jag druckit så mycket att jag blivit full. Det var hemskt. Jag kunde också ha svimmat, eller fallit ihop med hjälp av en lätt knuff.
Det verkade som att jag och alkohol inte gick ihop, och det skulle jag tänkt på innan jag tog åt mig den rosa drycken i början av Genevas fest.
När jag vaknade kunde jag fortfarande känna pulsen av alkohol rusa genom min kropp. Men jag var nykter nog att veta vad som hände framför mig.
“ What the fuck, Liam! What the actual fuck! You’re her fucking boyfriend, fucking learn to fucking look after her! " skrek Harry allt vad han kunde. Han var riktigt förbannad. Killarna stod skyddade vid en mörkare punkt av trädgården och jag kunde knappt se dem. Geneva sågs inte till, och som en blixt av skuldkänslor träffade mig när jag insåg att jag glömde att önska henne Grattis på födelsedagen. Men det glömde jag snabbt bort när jag såg vad som hände.
Det droppade blod från Liams läpp, och han böjde sig av smärta. Hans chokladbruna ögon glänste när han såg på mig, jag såg att han hade ont men även fövirrad. Harry stod cirka en meter ifrån mig och andades tungt.
“ It’s fucking minus two out here and you let her wander around with barely anything on? What the fuck is wrong with you? " grät Harry med ett uns av ångest i sin röst. Gåshud uppstod på min hud när jag var medveten om hur kallt det var.
“ And drunk as well! You should know by now that she’s a lightweight! " mina kinder blossade upp och ändrades till en rosaaktig färg. Jag skämdes och gömde huvudet av förnedran. I ögonvrån kunde jag se när Liam stirrade på mig, hans händer omfamnade magen när han försökte hämta andan. Han såg på mig oroligt.
Jag vågade inte titta på honom, och jag kände hur skuldkänslorna började krypa fram. Det var mitt fel.
“ How irresponsible can you get?! " skrek Harry. Liam hängde med huvudet, accepterade hans nederlag.
“ Just shut the fuck up, Harry! " skrek jag. Harry såg på mig.
“ Why? It’s fucking below freezing and he’s your boyfriend, yet he’s still letting you go around with barely anything on. Why should I shut up? I care about you! " Hans ord gjorde mig ilsken. Jag beövde ställa mig upp. Harry och jag bråkade aldrig det var definitivt första gången.
“ Why should you shut up? " frågade jag retoriskt. “ I’ll tell you why you should shut up. Remember two years ago? The first time we got so fucking smashed? "Jag pausade och såg på honom att han mindes. Även om han var medveten om vad jag sa, fortsatte jag.
“ We were so screwed, Harry and we left the party we were at and went down to the local river. This was the beginning of winter, the cold, chilling nights were just starting. We were so fucking drunk, Harry and we fucking jumped in the fucking ice cold water. Remember that? "
De återstående killarna hade tyst närmat sig. Och moln från Nialls flämtningar omringade oss i kylan.
“ Don’t " viskade Harry. Väl medveten om hur min historia skulle sluta. " Don't say it. "
“ You were my best friend, Harry Edward Styles, but you were something more too. " Tystnaden som uppstod mellan våra kommentarer blev nu ännu tystare. Zayn, Louis och Niall som hade att titta oss från skuggorna, stod nu helt stilla, bleka mot den mörka natten.
Harrys ansikte var blekt, och ångest prydde nu hans ansikte. Han blundade, jag visste att han försökte att stänga tankarna från vår tid tillsammans ute. Jag kunde inte titta på Liam, som stod bakom mig, men hans ögon bar tungt i nacken, skulle troligen lämna ett avtryck. Jag svalde, försökte få knölen som bildats i min hals som förbjöd mig från att tala.
“ As far as I remember, that was our…. fourth date? I think? That was the night you asked me to be you girl-"
“ Don’t! " skrek han. Högre än jag någonsin varit med om. " Don't fucking say it! "
“ Why the fuck not? " skrek jag gällt. “ You were my fucking boyfriend, weren’t you responsible for me? Didn’t you let me swim in that river, in below freezing temperatures? My point is, what gives you the right to stand here and punish Liam when he did the same thing you did? And, back then, you were my boyfriend. Liam isn’t even my boyfriend! "
“ Exactly! " svarade han. “ He’s not even your fucking boyfriend, so why the fuck are you acting like you two are engaged? All over each other, it’s fucking disgusting. "
“ Don’t change the topic, Harry. " I bakgrunden såg jag Louis hålla uppe handen, kanske för att komma närmare Harry och ge honom stöd. Jag såg över på honom, han såg min blick och sänkte armen och tittade ned i marken.
“ Fine, you want me to talk about the topic? That was the first time I’d had alcohol, okay? I knew nothing about it. Here, today, we’re older. Liam’s 17, he should know better. He should take care of you, regardless of whether he is your boyfriend or not and he hasn’t done that, so I’m angry. You could’ve frozen out here if we hadn’t found you! "
Alla rationella tankar kvar mitt sinne. Jag visste att han tog hand om mig, han ville att jag skulle vara säker, men hur han hade hanterat frågan, även Liam hade förargat mig till punkt utan återvändo. Jag vägrade att lyssna till honom. Vid omnämnandet av kylan, joggade Niall över till mig och gav mig en jacka. Jag vägrade, men kylan bet på mina fingrar nu,det gjorde ont. Jag tackade honom tyst. Jag ville inte erkänna nederlag.
" Harry, jag är så jävla arg på dig just nu. " sa jag tyst. Men jag visste att Harry hade hört mig. Han stirrade på mig, och tittade sedan ned i marken. Han gick förbi mig, och innan jag kunde vända mig om hörde jag en lätt duns av att Liam slog i marken. Ingenting kunde beskriva hur arg jag var.
“ I try to be a good fucking friend and all I get is this. Fuck it! " Han gick över till de tre övriga killarna och sa åt dem att komma med honom. De såg på oss, mig och Liam.
“ Are you…do you need anything? " frågade Niall tyst, för att se till att Harry inte hörde. Jag skakade på huvudet och mimade att vi klarade oss. Zayn tog upp sin telefon för att visa att vi kunde ringa honom om vi behövde hjälp. Jag gav honom tummen upp och ett litet léende.
Med endast två veckor till domarnas hus, var detta kanske den värsta tiden i världen för dramat att uppstå. Men som alltid, hade drama funnit mig och jag var nu fast i ett scenario som aldrig borde ha inträffat.
Några timmar senare, efter ett par fler drinkar vandrade jag och Liam hand i hand runt i den välskötta trädgården. Vi pratade, skrattade, och bara njöt av tonåren.
" You know.. " började jag, och pratade högre än vanligt. “ ..When I’m slightly tipsy, I tend to speak my mind a lot."
" Yeah.. " Liam verkade vara ganska berusad, men inte högludd som jag. Jag kunde inte låta bli att tänka att det var en perfekt kombination, även i min allvarligt berusade tillstånd.
“ And I have to admit, that I really do like you quite a bit " förklarade jag med ett finger framför hans näsa. Han blev som fixerad av mitt skakande finger och såg det gå upp och ned. Utan att tveka tog han tag i det och började suga på det.
Jag kastade bak huvudet i extas och skrattade högt och länge.
För en timma sedan hade de flesta gästerna redan åkt hem. Jag hade ingen aning om vad klockan var, men en grov uppskattning ungefär tre på morgonen skulle förmodligen vara rätt.
Mina ben hade börjat värka för några timmar sedan, mina monstruösa klackar blev helt omöjliga att gå i. Efter att ha tagit av mig dem dem, dinglande de i min fria hand, den som inte för närvarande inte greppade om Liams. Det kändes säkert som att gå på glas när jag gick barfota i det frostiga gräset, men jag var för full för att lägga märke till det. Alkoholen hade värmt upp mig, gjorde mig immun mot det kalla vädret.
Liam stannade plötsligt och jag krockade i honom. Vi såg oss runt, jag hade inte en aning om vart vi var någonstans. Liam vacklade fram till mig. Böjde sig till min nivå och gav mig en blöt puss på munnen. Jag drog mig ifrån honom och räckte ut tungan. Han gjorde detsamma, men slickade mig sedan på näsan. Jag försökte undvika hans blöta tunga då jag tappade balansen och föll. Av någon konstig anledning tyckte jag att det var hysteriskt roligt och kunde inte sluta skratta. Liam hoppade runt i cirklar runt mig.
Mina ögonlock blev bara tyngre och tyngre. Jag blundade för en stund och lät mörkret omfamna mig, Liams falska sångröst försvann plötsligt och jag somnade. Men när jag vaknade igen var min första tanke: "Jag önskar att jag kunde somna om."
Att vara full eller lätt berusad, hade åtminstone alltid lett mig in i dåliga situationer. En av de första gångerna jag någonsin druckit alkohol, hade jag överträffat min gräns allt för lätt. Och då hade jag bara fått i mig ett par drycker. Jag hade skrikit på min dåvarande pojkvän och anklagat honom för att ha varit otrogen. Någon hade filmat det, och lagt ut det på Facebook så att alla på hela skolan sett. En tid efter det blev jag bjuden på fest igen. Men Harry var där och såg till att jag behöll min heder. Det var dock första gången jag druckit så mycket att jag blivit full. Det var hemskt. Jag kunde också ha svimmat, eller fallit ihop med hjälp av en lätt knuff.
Det verkade som att jag och alkohol inte gick ihop, och det skulle jag tänkt på innan jag tog åt mig den rosa drycken i början av Genevas fest.
När jag vaknade kunde jag fortfarande känna pulsen av alkohol rusa genom min kropp. Men jag var nykter nog att veta vad som hände framför mig.
“ What the fuck, Liam! What the actual fuck! You’re her fucking boyfriend, fucking learn to fucking look after her! " skrek Harry allt vad han kunde. Han var riktigt förbannad. Killarna stod skyddade vid en mörkare punkt av trädgården och jag kunde knappt se dem. Geneva sågs inte till, och som en blixt av skuldkänslor träffade mig när jag insåg att jag glömde att önska henne Grattis på födelsedagen. Men det glömde jag snabbt bort när jag såg vad som hände.
Det droppade blod från Liams läpp, och han böjde sig av smärta. Hans chokladbruna ögon glänste när han såg på mig, jag såg att han hade ont men även fövirrad. Harry stod cirka en meter ifrån mig och andades tungt.
“ It’s fucking minus two out here and you let her wander around with barely anything on? What the fuck is wrong with you? " grät Harry med ett uns av ångest i sin röst. Gåshud uppstod på min hud när jag var medveten om hur kallt det var.
“ And drunk as well! You should know by now that she’s a lightweight! " mina kinder blossade upp och ändrades till en rosaaktig färg. Jag skämdes och gömde huvudet av förnedran. I ögonvrån kunde jag se när Liam stirrade på mig, hans händer omfamnade magen när han försökte hämta andan. Han såg på mig oroligt.
Jag vågade inte titta på honom, och jag kände hur skuldkänslorna började krypa fram. Det var mitt fel.
“ How irresponsible can you get?! " skrek Harry. Liam hängde med huvudet, accepterade hans nederlag.
“ Just shut the fuck up, Harry! " skrek jag. Harry såg på mig.
“ Why? It’s fucking below freezing and he’s your boyfriend, yet he’s still letting you go around with barely anything on. Why should I shut up? I care about you! " Hans ord gjorde mig ilsken. Jag beövde ställa mig upp. Harry och jag bråkade aldrig det var definitivt första gången.
“ Why should you shut up? " frågade jag retoriskt. “ I’ll tell you why you should shut up. Remember two years ago? The first time we got so fucking smashed? "Jag pausade och såg på honom att han mindes. Även om han var medveten om vad jag sa, fortsatte jag.
“ We were so screwed, Harry and we left the party we were at and went down to the local river. This was the beginning of winter, the cold, chilling nights were just starting. We were so fucking drunk, Harry and we fucking jumped in the fucking ice cold water. Remember that? "
De återstående killarna hade tyst närmat sig. Och moln från Nialls flämtningar omringade oss i kylan.
“ Don’t " viskade Harry. Väl medveten om hur min historia skulle sluta. " Don't say it. "
“ You were my best friend, Harry Edward Styles, but you were something more too. " Tystnaden som uppstod mellan våra kommentarer blev nu ännu tystare. Zayn, Louis och Niall som hade att titta oss från skuggorna, stod nu helt stilla, bleka mot den mörka natten.
Harrys ansikte var blekt, och ångest prydde nu hans ansikte. Han blundade, jag visste att han försökte att stänga tankarna från vår tid tillsammans ute. Jag kunde inte titta på Liam, som stod bakom mig, men hans ögon bar tungt i nacken, skulle troligen lämna ett avtryck. Jag svalde, försökte få knölen som bildats i min hals som förbjöd mig från att tala.
“ As far as I remember, that was our…. fourth date? I think? That was the night you asked me to be you girl-"
“ Don’t! " skrek han. Högre än jag någonsin varit med om. " Don't fucking say it! "
“ Why the fuck not? " skrek jag gällt. “ You were my fucking boyfriend, weren’t you responsible for me? Didn’t you let me swim in that river, in below freezing temperatures? My point is, what gives you the right to stand here and punish Liam when he did the same thing you did? And, back then, you were my boyfriend. Liam isn’t even my boyfriend! "
“ Exactly! " svarade han. “ He’s not even your fucking boyfriend, so why the fuck are you acting like you two are engaged? All over each other, it’s fucking disgusting. "
“ Don’t change the topic, Harry. " I bakgrunden såg jag Louis hålla uppe handen, kanske för att komma närmare Harry och ge honom stöd. Jag såg över på honom, han såg min blick och sänkte armen och tittade ned i marken.
“ Fine, you want me to talk about the topic? That was the first time I’d had alcohol, okay? I knew nothing about it. Here, today, we’re older. Liam’s 17, he should know better. He should take care of you, regardless of whether he is your boyfriend or not and he hasn’t done that, so I’m angry. You could’ve frozen out here if we hadn’t found you! "
Alla rationella tankar kvar mitt sinne. Jag visste att han tog hand om mig, han ville att jag skulle vara säker, men hur han hade hanterat frågan, även Liam hade förargat mig till punkt utan återvändo. Jag vägrade att lyssna till honom. Vid omnämnandet av kylan, joggade Niall över till mig och gav mig en jacka. Jag vägrade, men kylan bet på mina fingrar nu,det gjorde ont. Jag tackade honom tyst. Jag ville inte erkänna nederlag.
" Harry, jag är så jävla arg på dig just nu. " sa jag tyst. Men jag visste att Harry hade hört mig. Han stirrade på mig, och tittade sedan ned i marken. Han gick förbi mig, och innan jag kunde vända mig om hörde jag en lätt duns av att Liam slog i marken. Ingenting kunde beskriva hur arg jag var.
“ I try to be a good fucking friend and all I get is this. Fuck it! " Han gick över till de tre övriga killarna och sa åt dem att komma med honom. De såg på oss, mig och Liam.
“ Are you…do you need anything? " frågade Niall tyst, för att se till att Harry inte hörde. Jag skakade på huvudet och mimade att vi klarade oss. Zayn tog upp sin telefon för att visa att vi kunde ringa honom om vi behövde hjälp. Jag gav honom tummen upp och ett litet léende.
Med endast två veckor till domarnas hus, var detta kanske den värsta tiden i världen för dramat att uppstå. Men som alltid, hade drama funnit mig och jag var nu fast i ett scenario som aldrig borde ha inträffat.
Annons
Anonymous
Mon 19 Mar 2012 21:29
meeera, jag blir mer och mer i kär i din novell :3
Anonymous
Mon 19 Mar 2012 22:14
okej, men hon som skriver den själv, är hon svensk eller ? xD
OhSw33tInsanity
Mon 19 Mar 2012 20:01
Vad tror du händer nu då? :'D Jag har varit så busig och tjuvkikat lite.. ^^
Rebecka
Mon 19 Mar 2012 20:55
Åh, svårt att gissa ju... :(((
Men antagligen ngt med att, nej jag vet inte.., haha:(
Men antagligen ngt med att, nej jag vet inte.., haha:(
Anonymous
Mon 19 Mar 2012 19:21
såå j*vla bra!! love it!:DD<3
OhSw33tInsanity
Mon 19 Mar 2012 19:31
:) <3 http://1directionfanfiction.tumblr.com/post/2367852700/chapter-eleven Där har du kapitel 11 om du vill fortsätta läsa ^^ Men har inte hunnit översätta så långt än D:
24 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/503256949/
Visa toppen
Show footer