Sunday 9 September 2012 photo 106/146
|
Jag har lagt ut en antal bilder om Niall och hur mycket jag älskar han. Men nu orkar jag inte mer. Jag har kämpat med detta flera månader, men nu, nej nu orkar jag inte mer. Jag är en sån människa som nästan aldrig visar när jag är ledsen, och kan verkligen gråter inte inför folk. Men idag, då brast det. Jag satt och snacka med mamma om One Direction.
Jag: mamma, jag kommer aldrig få Niall va..?
Mamma: Jag vill inte säga detta, men nej, det är inte så stor chans..
Jag: *börjar stor gråta* och bara slänger mig på golvet.
Det känns som mitt liv är över, att få höra från sin mamma att nej, jag kommer inte få Niall. Det gör så ont, fyfan. Jag vill inte sitta och gråta varje kväll för att jag älskar han så mycket så det gör ont. Varje dag, då menar jag varje dag går jag runt i skolan och hemma och låtsas vara glad. Men innerst inne, så mår jag skit. Det är som att få knivug i hjärtat 24/7, och efter några månader med knivhugg i hjärtat är det inte så kul att leva mer. Jag kan inte koncentrera mig, inte i skolan, inte hemma, inte när jag är med hästen, INGENSTANNS. Jag mår verkligen piss.
Sitter och gråter när jag skriver detta, och verkligen tänker på hur det hade varit om Niall hade varit min. Allt hade varit perfekt. Allt, perfekt!
Men jag har insett att jag aldrig kommer få han. Jag ångrar att jag började älska han. Jag vill inte älska han på det här sättet när han inte ens vet att jag finns. Asså jag vet inte hur jag ska förklara, jag kan inte beskriva med ord. Jag vill inte leva mer.
Världens finaste människa, jag älskar dej ♥
Jag: mamma, jag kommer aldrig få Niall va..?
Mamma: Jag vill inte säga detta, men nej, det är inte så stor chans..
Jag: *börjar stor gråta* och bara slänger mig på golvet.
Det känns som mitt liv är över, att få höra från sin mamma att nej, jag kommer inte få Niall. Det gör så ont, fyfan. Jag vill inte sitta och gråta varje kväll för att jag älskar han så mycket så det gör ont. Varje dag, då menar jag varje dag går jag runt i skolan och hemma och låtsas vara glad. Men innerst inne, så mår jag skit. Det är som att få knivug i hjärtat 24/7, och efter några månader med knivhugg i hjärtat är det inte så kul att leva mer. Jag kan inte koncentrera mig, inte i skolan, inte hemma, inte när jag är med hästen, INGENSTANNS. Jag mår verkligen piss.
Sitter och gråter när jag skriver detta, och verkligen tänker på hur det hade varit om Niall hade varit min. Allt hade varit perfekt. Allt, perfekt!
Världens finaste människa, jag älskar dej ♥
Skulle kunna skriva i en evighet om hur jag känner.
Det alla säger till mig är sant. "De där fem killarna har verkligen tagit över ditt liv..."
Ja. Ja, det har dem.
Och allt har gått över styr.
Men snälla, försök. Försök att tänka positivt. Vi har alla lika stor chans...
♥
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/509413609/