Saturday 10 November 2012 photo 143/214
|
Förlåt att detta inte handlar om 1D men behöver hjälp!
Har börjat på en berättelse och jag undrar om ni kan säga vad ni tycker?
Hjälp mig
Skriken nerifrån är en vana. De stressiga nätterna, de högljuda kvällarna. Allt är precis som vanligt. Jag heter Bethany och är 13 år gammal. Jag bor med pappa i en lägenhet i Stockholm. Jag går i skolan och är väl som vilket barn som helst. Jag har bra kompisar är duktig i skolan. Ja, folk tror väl jag har det perfekta livet. En pappa som "jobbar" som advokat. Mycket pengar. Mhm. Allt ett barn någonsin vill. Nej, nej och åter nej! Mitt liv saknar det viktigaste ett barn som jag behöver. Kärlek. När jag var yngre var allt underbart. Mamma och pappa levde tillsammans, vi var lyckliga. Inte som nu. När mamma lämnade oss började pappa dricka - mycket. Igentligen får jag ta hand om mig själv. Det är som om jag tar hand om hushållet. Och nej, pappar är aldrig på jobbet. Istället är han hemma och dricker. Detta är det första jag skriver i denna dagbok. Jag skriver mer i morgon.
-Bethany.
Jag smällde igen boken och gick ur sängen. Försiktigt lyfte jag upp madrassen och stack under boken. Nedifrån hördes smällar från tallrikar som gick i kras, pappas gälla röst. Med en djup suck gick jag emot min garderob. Det fick väl bli det vanliga; Jeans, T-shirt och munktröja. När jag dragit på mig det sista klädesplagget ryckte jag tag i axelremmen på min väska. Aningen nervöst tog jag mig nedför trappan och in till vårat hem trevliga kök. Pappa satt på en stol vid sin mac-dator.
"Men, hej, gumman!" utbrast han med en obehaglig klang i sin alkishesa röst.
"Pappa du är full." mumlade jag och började ta fram brödrosten.
"Men, nej. Vad tror du om mig?"svarade han och vinglade till på stolen.
Jag svarade inte och fortsatte att göra iordning en macka åt mig själv. Med en duns landade smörgosen på bänken. Den varma mackan gjorde så att jag brände mig lite på handen. Med en sur min började jag smöra. Smör räckte. Jag satte mig mitt emot pappa och trycke i mig den.
Hjälp mig
Skriken nerifrån är en vana. De stressiga nätterna, de högljuda kvällarna. Allt är precis som vanligt. Jag heter Bethany och är 13 år gammal. Jag bor med pappa i en lägenhet i Stockholm. Jag går i skolan och är väl som vilket barn som helst. Jag har bra kompisar är duktig i skolan. Ja, folk tror väl jag har det perfekta livet. En pappa som "jobbar" som advokat. Mycket pengar. Mhm. Allt ett barn någonsin vill. Nej, nej och åter nej! Mitt liv saknar det viktigaste ett barn som jag behöver. Kärlek. När jag var yngre var allt underbart. Mamma och pappa levde tillsammans, vi var lyckliga. Inte som nu. När mamma lämnade oss började pappa dricka - mycket. Igentligen får jag ta hand om mig själv. Det är som om jag tar hand om hushållet. Och nej, pappar är aldrig på jobbet. Istället är han hemma och dricker. Detta är det första jag skriver i denna dagbok. Jag skriver mer i morgon.
-Bethany.
-Bethany.
"Men, hej, gumman!" utbrast han med en obehaglig klang i sin alkishesa röst.
"Pappa du är full." mumlade jag och började ta fram brödrosten.
"Men, nej. Vad tror du om mig?"svarade han och vinglade till på stolen.
Jag svarade inte och fortsatte att göra iordning en macka åt mig själv. Med en duns landade smörgosen på bänken. Den varma mackan gjorde så att jag brände mig lite på handen. Med en sur min började jag smöra. Smör räckte. Jag satte mig mitt emot pappa och trycke i mig den.
Annons
Anonymous
Sat 10 Nov 2012 20:16
Låter jättebra! :)
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/511019572/