May
Wednesday 28 November 2012 photo 42/104
|
Change
@D1RECT10NER
#imagine
(skrivit den en annan gång med älskar den)
Lugnet i den lilla 3:an sprider sig. Du ligger tätt intill Liam. Du hör hans jämna andetag flåsa i din nacke. Hans skyddande arm om din midja värmer och du ligger still. Helt still. Som om du aldrig vill släppa taget - som om det inte fanns någon morgon dag. Varje gång hans andetag snuddar dina axlar och rygg ryser du av välbehag. Rummet är mörkt, soffan är liten och det är kallt. Ni båda andas tungt och ni hör hur människor skriker. Det sprakande, obehagliga ljudet kommer bara närmare och närmare. Ni vet vad som väntar er. Spraket blir tydligare och tydligare.
"Liam.." viskar du och din klang är gäll av rädsla.
"It would be okay.." svarar han och du andas ut även fast du vet att han är rädd.
Ni hör hur bitar av dörren slår till golvet och du hoppar till av rädsla. Värmen i rummet gör dig svettig. Du skakar av rädsla.
"Can't we jump instead?" frågar du och vänder din rädda blick mot Liam.
"Are you really sure?" darrar han fram och du ser hans glansiga ögon.
Du nickar försiktigt och ni ställer er upp. Elden viner i lägenheten. Ni tar ett hårt grepp i varandras händer och närmar er fönstret. Liam tittar på dig en sista gång innan du fumlar upp fönstret. Den kalla vårvinden smeker era ansikten. Ni båda ställer er - hand i hand - på fönsterkarmen.
"I love you.. I really do!" säger han tyst och tittar in i dina rödgråtna ögon.
"Liam, I love you to!" svarar du och greppar ett hårdare tag i din hand.
Ni båda tar en snabb titt in i lägenheten. Det orangea ljuset är både vackert och fruktansvärt. Ni båda tittar varandra djupt in i ögonen och nickar långsamt. Samtidigt tar ni ett steg ut i luften och känner er tyngd dras neråt. Utan att släppa varandra når ni backen och allt svartnar. Även fast ni dött, var han ändå tätt intill dig hela tiden. Era själar svävar upp från marken. De chokade människorna på gatan stirrar. En del skrek och en del grät och en del bara stirrade. Ni kramade om varandra och landade på ett moln. Ett ljust alldeles vitt moln. Ni lade er på rygg, bredvid varandra och lät solens strålar lysa upp era ansikten. Resten av dagen låg ni bara där uppe himlen och pratade. Lugnt och tyst.
Annons
Anonymous
Wed 28 Nov 2012 21:07
kan du göra en till mig, sjukt bra !! :))
Med Harry :))
Med Harry :))
Anonymous
Wed 28 Nov 2012 19:35
HAHAHA LIAM
Anonymous
Wed 28 Nov 2012 18:32
gud vad bra du skriver!
21 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/511404605/
Visa toppen
Show footer