May
Sunday 27 January 2013 photo 91/117
|
Change
Första kapitlet av This is me, myself and I.
Det kalla rakbladet kändes skönt mot min bara underarm. Blodet sipprade ner likt tårar för min arm ända ut till mina fingertoppar där det sedan föll till den kalla kakelgolvet i badrummet. Ännu en gång såg jag skepnaden av min ex-pojkvän. Även att han skadat mig hårt så va det mitt fel att han dog. "Snälla, jag skulle inte döda dig. Jag visste inte att pistolen var laddad. Förlåt, jag älskade dig.". Jag talade skakigt till honom samtidigt som tårarna sakta rann ner för mina bleka kinder. Han tittade på mig med avsky i ögonen innan han vände sig om och gick och snart så va han borta, igen. Jag hade gjort detta varje dag i två år sedan min pojkvän hade gått bort.
Flashback:
Han slog mig hårt och skrek på mig igen. "Ditt jävla äckel du duger inte till nått. Du klarar ju förfan inte ens av att ligga still när ja knullar dig." Han slog mig hårt i ansiktet med knytnäven och blodet från min underläpp rann ner för min haka. Jag skrek av smärta när han riktade en spark emot min mage och ja föll handlöst till marken. Tårarna rann ner som floder för mina kinder när han tog tag i kragen på min tröja och drog mig nära hans ansikte. Hans andedräkt stank av alkohol men jag ignorerade det. Nu fick det va slut på detta. Jag drog fram den lilla pistolen jag alltid bar med mig och riktade den mot hans bröst. Han reste sig fort och titta på mig med skräck i ögonen. Jag reste mig sakta och sa sedan med skakig röst "Låt mej va, annars skjuter jag dig.". Hans höga skratt ekade över de tomma gatorna när han kom hotandes emot mig. "Du skulle aldrig skjuta mig. Du är för svag din patetiska lilla råtta.". Och innan du visste ordet av det hade du avfyrat pistolen och han föll handlöst till marken. Du hade dödat din pojkvän. Du sprang och sprang och sprang tills du trodde att dina lungor skulle explodera. Snart var du hemma och du sprang fort in i huset, slängde pistolen i sopptunnan, sprang upp till din rum, klädde av dig och gick och la dig. Du skakade som ett asplöv av rädsla att nån skulle fatta att det va du. Men det va självförsvar, right? Alltså inte olagligt. Efter du hade lugnat ner dig lite så somnade du och dagen efter va allt som vanligt...
Slut på flashback.
Tårarna rann sakta ner för dina kinder när minnena kom tillbaka. Men allt hade förändrats nu. Jag kunde inte lita på nån. För inte nog med att han våldtog och misshandlade mig, så sa han även till alla allt jag hade berättat för han.Personliga saker och hemligheter. Han hade tagit bilder på mig när jag sov i bara underkläder och skickat till alla hans vänner. De hade skrattat åt mig och ingen tyckte om mig. Så jag ändrade då mig. Detta är mitt liv jag gör vad fan jag vill. Min mamma betsämmer väll inte vart jag ska gå eller när jag ska vara hemma.
Mitt svarta långa hår föll framför mina ögon när jag tittade ner på blodet som låg torkat på golvet. Jag reste på mig och blötte ner lite papper för att sedan torka upp blodet och slänga i en papperskorg. Mamma var och jobbade och jag var utsvulten så jag trippade ner för trapporna, tog min plånbok, satte på mig mina svarta klackskor med nitar på och min skinnjacka innan jag öppnade dörren och klev ut i höstvädret. Jag låste dörren och började gå mot ICA som låg cirka 5 minuter här ifrån.
Det är inte uppe på bloggen än för ja vill veta om nån kommer läsa eller om det bara är onödigt.
Kritik tas gärna emot! :)
Det kalla rakbladet kändes skönt mot min bara underarm. Blodet sipprade ner likt tårar för min arm ända ut till mina fingertoppar där det sedan föll till den kalla kakelgolvet i badrummet. Ännu en gång såg jag skepnaden av min ex-pojkvän. Även att han skadat mig hårt så va det mitt fel att han dog. "Snälla, jag skulle inte döda dig. Jag visste inte att pistolen var laddad. Förlåt, jag älskade dig.". Jag talade skakigt till honom samtidigt som tårarna sakta rann ner för mina bleka kinder. Han tittade på mig med avsky i ögonen innan han vände sig om och gick och snart så va han borta, igen. Jag hade gjort detta varje dag i två år sedan min pojkvän hade gått bort.
Flashback:
Han slog mig hårt och skrek på mig igen. "Ditt jävla äckel du duger inte till nått. Du klarar ju förfan inte ens av att ligga still när ja knullar dig." Han slog mig hårt i ansiktet med knytnäven och blodet från min underläpp rann ner för min haka. Jag skrek av smärta när han riktade en spark emot min mage och ja föll handlöst till marken. Tårarna rann ner som floder för mina kinder när han tog tag i kragen på min tröja och drog mig nära hans ansikte. Hans andedräkt stank av alkohol men jag ignorerade det. Nu fick det va slut på detta. Jag drog fram den lilla pistolen jag alltid bar med mig och riktade den mot hans bröst. Han reste sig fort och titta på mig med skräck i ögonen. Jag reste mig sakta och sa sedan med skakig röst "Låt mej va, annars skjuter jag dig.". Hans höga skratt ekade över de tomma gatorna när han kom hotandes emot mig. "Du skulle aldrig skjuta mig. Du är för svag din patetiska lilla råtta.". Och innan du visste ordet av det hade du avfyrat pistolen och han föll handlöst till marken. Du hade dödat din pojkvän. Du sprang och sprang och sprang tills du trodde att dina lungor skulle explodera. Snart var du hemma och du sprang fort in i huset, slängde pistolen i sopptunnan, sprang upp till din rum, klädde av dig och gick och la dig. Du skakade som ett asplöv av rädsla att nån skulle fatta att det va du. Men det va självförsvar, right? Alltså inte olagligt. Efter du hade lugnat ner dig lite så somnade du och dagen efter va allt som vanligt...
Slut på flashback.
Tårarna rann sakta ner för dina kinder när minnena kom tillbaka. Men allt hade förändrats nu. Jag kunde inte lita på nån. För inte nog med att han våldtog och misshandlade mig, så sa han även till alla allt jag hade berättat för han.Personliga saker och hemligheter. Han hade tagit bilder på mig när jag sov i bara underkläder och skickat till alla hans vänner. De hade skrattat åt mig och ingen tyckte om mig. Så jag ändrade då mig. Detta är mitt liv jag gör vad fan jag vill. Min mamma betsämmer väll inte vart jag ska gå eller när jag ska vara hemma.
Mitt svarta långa hår föll framför mina ögon när jag tittade ner på blodet som låg torkat på golvet. Jag reste på mig och blötte ner lite papper för att sedan torka upp blodet och slänga i en papperskorg. Mamma var och jobbade och jag var utsvulten så jag trippade ner för trapporna, tog min plånbok, satte på mig mina svarta klackskor med nitar på och min skinnjacka innan jag öppnade dörren och klev ut i höstvädret. Jag låste dörren och började gå mot ICA som låg cirka 5 minuter här ifrån.
Det är inte uppe på bloggen än för ja vill veta om nån kommer läsa eller om det bara är onödigt.
Kritik tas gärna emot! :)
Annons
Anonymous
Mon 28 Jan 2013 20:08
jätte bra :D
tänk bara på att itne skriva "du" perspektiv och sen "jag" perspektiv ;) haha
tänk bara på att itne skriva "du" perspektiv och sen "jag" perspektiv ;) haha
Hey you sexy bastard.
Mon 28 Jan 2013 20:15
jo ja.. sitter och läser igenom det men glömmer bort i alla fall xd
tack :D
tack :D
Anonymous
Sun 27 Jan 2013 21:20
Jag skulle läsa! :)
Anonymous
Sun 27 Jan 2013 20:56
as bra
Anonymous
Sun 27 Jan 2013 20:48
OMG va bra
Anonymous
Sun 27 Jan 2013 20:46
skulle gärna läsa mer!
Anonymous
Sun 27 Jan 2013 20:41
skit bra :D
30 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/512633459/
Visa toppen
Show footer