Förlåt om jag tjatar om detta men jag har inte fått nån besökare så kan ni snälla läsa prologen och dom två kapitlen, ni kan ju iallafall ge den en chans? :)
http://fanficsaboutd.blogg.se/
Sjukt tacksam om nån läser, xxx

Kanske inte verkar så bra men prolog :
Mitt namn är Allison, men dom flesta kallar mig Alli. Jag och min bästa kompis Boonie ska flytta tillsammans efter att hennes farmor dog. Bonnies farmor hade tagit hand om henne sen Bonnie var 3 år efter att hennes mamma inte kunde ta hand om henne av nån anledning. Vi lämnar den stora staden New York till den underbara staden London. Jag och Bonnie har alltid varit avundsjuka på deras britiska dialekter sedan vi var små. Vi har kännt varandra sen vi var 5 år, nu är vi 17 år men ibland beter vi oss som småungar.
I New York var vi dom dära bästisarna som var mycket på fest men vi drack oss aldrig fulla, som alla andra i vår ålder gjorde. Vi var väldigt populära i skolan och alla såg upp till oss, och det var vi väldigt tacksamma för. Jag och Bonnie brydde oss om alla, vi var inte dom dära bitchiga typerna som många skulle tro för att vi var ''populära''.
Vi skulle nu börja på en skola i London som många har sagt är väldigt bra, och den är enormt stor. Jag vet inte om vi kommer bli dom dära populära tjejerna som festade och som alla såg upp till. Men det spelar ingen roll längre, Bonnie kan knappt tänka på nåt annat än hennes farmor nu på den senaste tiden. Jag kände hennes farmor väldigt väl med, vi har alltid tyckt om att mysa i hennes lilla mysiga soffa och äta choklad, vi hade gjort så ända sedan vi var små. Och det betydde så mycket för oss.
Jag vill bara att jag och Bonnie ska få det bra i London, att vi ska få börja om på nytt. För det var därför mina föräldrar och min storebror Jim skickade oss hit.
Och kan livet bli lite bättre om vi båda släpper in en kille i vårat liv, en kille som är våran riktiga kärlek?