May
Thursday 9 May 2013 photo 83/108
|
Change
(apdålig iphone-bild)
Snälla läs. hjälp..
Jag mår verkligen dåligt.
Förlåt, men jag måste få skriva av mig. Jag ska inte skriva hur awesome och underbar konserten var (även om den va de.), jag måste få skriva typ hur jag känner. För jag känner mig fett konstig.
Jag har längtat efter att se dom så lääänge nu, och jag har varit fett excited (har faktiskt ingen aning hur man översätter excited) före konserten.
När jag satt på min plats inne i arenan och väntade så var jag spänd och glad, För jag har ju väntat på detta så länge, och när dom äntligen klev på scenen till mycket skrik och tjut så fattade jag inte. Jag kunde på riktigt inte fatta att jag verkligen såg dom. Det kändes inte verkligt. Ni kanske tror att det skulle kännas som en bra känsla, men det gjorde det inte. Det var verkligen jätte hemskt, för jag kände ingenting, ingen glädje, ingen lycka, ingenting.
Trots massa förvirrade känslor och konstigheter så skrattade jag, log, skrek, hoppade och sjöng. Men inget kändes verkligt.
Trots att jag hade rätt så bra plats, så kollade jag på storbildsskärmarna, men det kändes absolut inte verkligt, det kändes bara som om jag tittade på typ youtube. Så jag försökte kolla på dom (alltså inte på skärmarna) istället. Men det kändes så konstigt, jag såg dom men det var som om dom inte var där.
Jag vet att jag någon gång önskade att detta var en dröm, att jag skulle vakna upp i bussen påväg till Stockholm och såg fram emot konserten.
Och det jag tänker säga nu, är så jävla hemskt. Eftersom jag inte fattade att jag verkligen såg dom, att jag verklig var där, så började jag mitt i konserten tänka på läxor, på skolan. Jag mördade mig femtioelva gånger i huvudet för att ha tänkt så. För vem i helvette tänker på skolan när man är på sina idolers konsert?
Det var inte förens efter konserten jag tänkte på det. ^
Hur konstigt det känts, eller hur det inte känts alls.
För när jag kom ut från arenan, så kändes allt precis som vanligt, som om jag inte sett one direction.
Det kändes inte alls som jag hoppats på att det skulle. Jag hade trott att jag skulle dö av lycka, svimma, hyperventilera, gråta, skratta och vara totalt lycklig och hyper. Men det var tvärtemot. Jag var helt lugn, allt kändes som vanligt som om ingenting hade hänt.
För jag fattade verkligen inte att jag hade varit på konserten, att jag sett dom. Det gick inte in i mitt huvud.
Jag visste att det var den bästa kvällen i mitt liv, men jag fattade det inte.
Jag trodde att om jag väntade ett tag så skulle jag fatta och jag skulle känna mig överlycklig. Men jag väntade och ingenting hände. Jag väntade tills idag men ingenting hände. Det enda jag visste var att allt tagit slut alldeles för fort.
Jag är så jävla frustrerad och ledsen över att jag inte känner något, över att jag inte fattar.
För det är inte alls som jag förväntat mig. Mina känslor alltså. -konserten var mycket mer än jag förväntat, superdupermega bra.-
Jag vill vara överlycklig, jag vill gråta av glädje över att ha sett mina idoler, jag vill skrika, skratta och vara hyper. Men jag är inte det.
När jag kom hem låtsades jag vara glad framför mina föräldrar, när jag egentligen var hur ledsen som helst.
När jag kom upp till mitt rum så grät jag. Jag grät för att allt var över, jag grät för att jag inte känner något, jag grät för att allt var så overkligt, jag grät för att jag inte fattar.
Jag vet inte vad jag ska göra, Jag fattar inte hur jag kan känna såhär.
Jag vet inte om det finns någon som förstår, eller känner likadant. Men jag hoppas verkligen det.
Jag vill verkligen inte känna såhär, jag är jätte ledsen för det.
Varför?
Finns det någon som förstår?
Förlåt, men jag måste få skriva av mig. Jag ska inte skriva hur awesome och underbar konserten var (även om den va de.), jag måste få skriva typ hur jag känner. För jag känner mig fett konstig.
Jag har längtat efter att se dom så lääänge nu, och jag har varit fett excited (har faktiskt ingen aning hur man översätter excited) före konserten.
När jag satt på min plats inne i arenan och väntade så var jag spänd och glad, För jag har ju väntat på detta så länge, och när dom äntligen klev på scenen till mycket skrik och tjut så fattade jag inte. Jag kunde på riktigt inte fatta att jag verkligen såg dom. Det kändes inte verkligt. Ni kanske tror att det skulle kännas som en bra känsla, men det gjorde det inte. Det var verkligen jätte hemskt, för jag kände ingenting, ingen glädje, ingen lycka, ingenting.
Trots massa förvirrade känslor och konstigheter så skrattade jag, log, skrek, hoppade och sjöng. Men inget kändes verkligt.
Trots att jag hade rätt så bra plats, så kollade jag på storbildsskärmarna, men det kändes absolut inte verkligt, det kändes bara som om jag tittade på typ youtube. Så jag försökte kolla på dom (alltså inte på skärmarna) istället. Men det kändes så konstigt, jag såg dom men det var som om dom inte var där.
Jag vet att jag någon gång önskade att detta var en dröm, att jag skulle vakna upp i bussen påväg till Stockholm och såg fram emot konserten.
Och det jag tänker säga nu, är så jävla hemskt. Eftersom jag inte fattade att jag verkligen såg dom, att jag verklig var där, så började jag mitt i konserten tänka på läxor, på skolan. Jag mördade mig femtioelva gånger i huvudet för att ha tänkt så. För vem i helvette tänker på skolan när man är på sina idolers konsert?
Det var inte förens efter konserten jag tänkte på det. ^
Hur konstigt det känts, eller hur det inte känts alls.
För när jag kom ut från arenan, så kändes allt precis som vanligt, som om jag inte sett one direction.
Det kändes inte alls som jag hoppats på att det skulle. Jag hade trott att jag skulle dö av lycka, svimma, hyperventilera, gråta, skratta och vara totalt lycklig och hyper. Men det var tvärtemot. Jag var helt lugn, allt kändes som vanligt som om ingenting hade hänt.
För jag fattade verkligen inte att jag hade varit på konserten, att jag sett dom. Det gick inte in i mitt huvud.
Jag visste att det var den bästa kvällen i mitt liv, men jag fattade det inte.
Jag trodde att om jag väntade ett tag så skulle jag fatta och jag skulle känna mig överlycklig. Men jag väntade och ingenting hände. Jag väntade tills idag men ingenting hände. Det enda jag visste var att allt tagit slut alldeles för fort.
Jag är så jävla frustrerad och ledsen över att jag inte känner något, över att jag inte fattar.
För det är inte alls som jag förväntat mig. Mina känslor alltså. -konserten var mycket mer än jag förväntat, superdupermega bra.-
Jag vill vara överlycklig, jag vill gråta av glädje över att ha sett mina idoler, jag vill skrika, skratta och vara hyper. Men jag är inte det.
När jag kom hem låtsades jag vara glad framför mina föräldrar, när jag egentligen var hur ledsen som helst.
När jag kom upp till mitt rum så grät jag. Jag grät för att allt var över, jag grät för att jag inte känner något, jag grät för att allt var så overkligt, jag grät för att jag inte fattar.
Jag vet inte vad jag ska göra, Jag fattar inte hur jag kan känna såhär.
Jag vet inte om det finns någon som förstår, eller känner likadant. Men jag hoppas verkligen det.
Jag vill verkligen inte känna såhär, jag är jätte ledsen för det.
Varför?
Finns det någon som förstår?
Annons
annalisafager
Fri 10 May 2013 21:54
Precis så känner jag! Jag vet inte vad jag ska göra,mår jättedåligt..kan lixom inte förstå..?! :'(
Anonymous
Sat 11 May 2013 14:34
Jag vet, det känns lixom som det tog slut så fort, och allt kändes så overkligt. Och man mår så dåligt för att man inte känner något, för att man inte fattar att man verkligen sett dom.
annalisafager
Tue 14 May 2013 12:48
Förnuft känns det som jag har uppnått mitt "mål" och vet liksom inte vad jag ska göra nu,jag har ju liksom sett dom.Sjuuukt jobbigt :(
Hey you sexy bastard.
Fri 10 May 2013 16:56
Torde jag var ensam.om det. Jag skrattade hoppade grät dansade men det kändes inte annorlunda än att se dom på youtube. Jag är besviken för att det är över, för att det är slut. Nu kommer jag inte se dom, och jag förväntade mig så mycket mer. Jag har varit jätte deppig efter konserten för det lixom är slut, vad ska man se fram emot nu? Jag är inte heller hyper, eller End glad. För det kändes inte speciellt. Jag är sjukt arg på mig själv, jag har sett mina största idoler live och jag är INTR nöjd. Vafan är jag för bortskämd unge?! men ändå som du säger, det känns inte verkligr, jag fattar det inte.
Anonymous
Fri 10 May 2013 19:24
Jag vet. Fattar precis! För det kändes faktiskt inte något annorlunda än att se dom på youtube och jag är så frustrerad att jag känner så!
jamentjaa
Fri 10 May 2013 12:33
Oj jag trodde jag var den enda tjejen som kände så, men jag hade fel. Jag kan inget annat än att hålla med dig och idag är allt som det var innan typ. Jag trodde att jag skulle börja gråta när de kom ut och så men jag var inte ens nära inte ens på little things. När jag kollar på bilder känner jag mig typ avis som jag inte var där fast var och såg superbra.
Anonymous
Fri 10 May 2013 13:11
Åh, Jag vet. Det känns verkligen precis som innan. Som om jag aldrig var där. Och när jag kollar på bilderna jag har tagit så kan jag inte fatta att det var jag som tog dom. Jag kan inte fatta att jag var där.
Niall´s Princess
Fri 10 May 2013 09:07
Exakt likadant hära, kan inte fatta det ännu!
Innan så höll jag på att svimma men nu känns det bara som man sätt en video på youtube eller något! :(
Innan så höll jag på att svimma men nu känns det bara som man sätt en video på youtube eller något! :(
Emelie Söderlind
Fri 10 May 2013 04:18
Exakt samma för mig bara du räknar bort de där Me skolan.. Tänkte faktiskt på dom osv osv & att allt var så overkligt... Det känns hemskt.. :(
Anonymous
Fri 10 May 2013 01:03
Åhhh!! Bra att jag inte är ensam.. Men synd att du känner så. Det är jobbigt.. Och själv mådde jag inge bra för jag var så ledsen art jag kände så. Men mår lite bättre nu. <3
kingen1337
Fri 10 May 2013 01:07
Så bra, samma här.. Men som du skrev i texten så är det bara att hoppas att det går in i huvudet snart♥
kiddo
Thu 9 May 2013 22:21
känner samma sak, fast jag var fortfatande asglad men det var mest för att vara där och ååh
Anonymous
Thu 9 May 2013 21:26
Jag mår så dåligt över det, att jag inte känner något. När jag kollar på bilderna jag knäppt och videorna jag filmat så känns det bara som något jag skulle kunnat sett på youtube, inte alls som om jag filmat det.
BooBearsWife
Thu 9 May 2013 21:39
Ohja, samma här.. Hoppas att det går in i mitt huvud snart, annars vet jag inte vad jag gör..
A- aallrabästaLizette
Thu 9 May 2013 21:30
Känner de så med, känns lixom som. Åh hur många dagar är det tills jag ska se dem? Men nej.. Det var igår.. Men samtidigt. Va det de bästa som hänt, helt otroligt. Även fast jag inte fattar någonting. Helt tom, vad ska jag längta efter nnu?
Anonymous
Thu 9 May 2013 21:25
Ja, jag vet. Det känns inte som om ja var där. Jag känner ingenting.
VioletBlue
Thu 9 May 2013 21:13
Förstår precis! Jag kände lite så, försökte också kolla på dom mest men kändes ändå liksom overkligt på ett bra och dåligt sätt...Men skrek mig hes och sjöng så det skränade i halsen hehe..
I'm a Directioner Problem With That?
Thu 9 May 2013 21:09
Förstår precis hur du känner men känner inte detsamma, jag kollade bara på skärmarna eftersom jag inte såg dom och det kändes som att kolla på yt, det håller jag med om!
Så är det alltid, och jag skrev ett inlägg om det på min blogg innan konserten. Att jag inte ville gå. För man laddar upp så jävla dant, och sen efter är man bara tom.. Det är så konstig känsla!
Anonymous
Thu 9 May 2013 21:18
Ja, verkligen. Jag känner mig verkligen helt tom. Inte alls som jag förväntat mig, jag vill gråta av lycka över att jag har sett dom men jag känner ingenting. :/
Jag känner bara - jag missade allt, jag måste se dom igen, jag missade allt!! Haha. Mamma tycker jag är knäpp, men men..
Anonymous
Thu 9 May 2013 21:17
Jag håller med. Jag måste se dom igen också. För jag vill att det ska kännas verkligt. Jag vill fatta.
Jag har typ ont i hjärtat för att jag saknar dom. Haha dåligt val att gå på konserten, nu älskar jag dom bara mer och känner att jag inte orkar va ifrån dom :(
Therése
Thu 9 May 2013 20:59
EXAKT samma sak för mig! Jag grät ingenting under konserten..för det kändes så overkligt..jag kände mig så dum efter för jag trodde jag var den enda osv..men jag förstår dig precis! För nu sitter jag och typ bölar för att allt är över och att jag inte fattade DÅ vad som faktiskt hände.. <3
Anonymous
Fri 10 May 2013 01:01
Jag kollade på en video med dom, och jag insåg att trots att jag inte fattar att jag var där, att jag verkligen såg dom. Så Vet jag att jag va de. Och det räcker fan för att göra mig lycklig.
Jag behöver inte fatta, för jag kommer nog aldrig riktigt fatta att jag såg dom, jag behöver bara veta att jag gjorde det!
<3
Jag behöver inte fatta, för jag kommer nog aldrig riktigt fatta att jag såg dom, jag behöver bara veta att jag gjorde det!
<3
emma ljuslin
Fri 10 May 2013 01:06
Åh så skönt!
Nu plötsligt blev jag bara så ledsen och neråt,det bara slog på :( kan inte vi snacka på kik? <3
Nu plötsligt blev jag bara så ledsen och neråt,det bara slog på :( kan inte vi snacka på kik? <3
Anonymous
Thu 9 May 2013 20:55
Jag fattar heller ingenting, det känns som en ända dröm. Men jag är ändå sååå himla lycklig för att jag vet att det inte var det!!!!
Jag förstår dig ♥
Jag förstår dig ♥
58 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onedirecsgroup/514283227/
Visa toppen
Show footer