sökes: städhjälp

såhär ser mitt rum utt.

inte idag.
inte ens den här veckan.

alltid.

jagär så fruktansvärt jävla äckligt tröt på att booch leva såhär. det här är det yttersta tecknet på hur mycket jag har förfallit. jag säger inte att jag haft ordning förr, det har jag inte. men förr kunde jag ta tag i det om jag ville. det kan jag inte nu. det är övermäktigt. jag har ingen eneregi till någonting längre. hatar alltihopa och sitter med ryggen mot för att inte se det. så jäkla vidrigt. låtsas inte ens att jag kan göra ngt längre.

att vara sjuk suger all energi ur mig. jag har inte ens nog med energi för att kunna leva. att ta tag i sånt här är.... enormt.

och mamam tjatar på. bedjande ögon "snälla, det är första advent snart, du kan väl frsöka göra något åt det?" "snälla försök att inte vara så misslyckad". när hon nästan gråter och säger hurdåligt hhon mår över ordningen, hur mycket ångest den ger henne. och så argt. när det är mitt val. när jag ahr stökigt för att vara elak. när jag är lat och sitter på mitt feta arsle hela dagen utan att göra något vettigt.

önskar at hon kunde hålla käften.