December
Sunday 29 March 2009 photo 1/1
|
Mitt hår blir ännu mera krusigt i den täta dimman som sänker sig ner över den mörka sovande staden.
Jag står på en kall sten i mitten av skogen och blickar ut över den kalla vinterstaden. Det här var en ny stad för mig och jag tyckte den var mycket vacker.
Kylan från stenen når mig inte även fast mina bara fötter borde känna den fullständiga kylan som en oktobernatt borde utgöra. Snön börjar falla tyst i små välformade flingor. De landar i mitt krusiga hår, letar sig ner och landar på mina tjocka mörka ögonfransar. Med blicken uppåt, särar jag på mina välformade läppar och försöker att fånga en snöflinga på min tunga. Jag får ett flertal snöflingor i mina blåa ögon men tillslut landar en stackars snöflinga på mina pärlvita tänder.
Jag sväljer den och känner den fortsätta ner i halsen, det är ju tur att jag fortfarande kan känna hur det känns att svälja saker, tänkte jag sarkastiskt. Varken kylan från snöflingan eller vätan i min mun som blir efter den, känner jag och har inte kännt på flera år...
Jag går försiktigt ner från den kalla stenen och borstar mitt vita spetts nattlinne fritt från snö. Jag skakar på mitt blonda lockiga hår och fortsätter min promenad genom oktobernatten. Snön knarrar under mina bara fötter och en vindpust slickar mitt tunna nattlinne runt min välsvaravade kropp. Jag tänder en cigarett och ser röken försvinna upp mot den mörka stjärnklara himmlen. Här hör jag hemma tänker jag och fortsätter in i mörkret bland trädgrenarna som hänger tunga av det nu ökande snöfallet.
Jag står på en kall sten i mitten av skogen och blickar ut över den kalla vinterstaden. Det här var en ny stad för mig och jag tyckte den var mycket vacker.
Kylan från stenen når mig inte även fast mina bara fötter borde känna den fullständiga kylan som en oktobernatt borde utgöra. Snön börjar falla tyst i små välformade flingor. De landar i mitt krusiga hår, letar sig ner och landar på mina tjocka mörka ögonfransar. Med blicken uppåt, särar jag på mina välformade läppar och försöker att fånga en snöflinga på min tunga. Jag får ett flertal snöflingor i mina blåa ögon men tillslut landar en stackars snöflinga på mina pärlvita tänder.
Jag sväljer den och känner den fortsätta ner i halsen, det är ju tur att jag fortfarande kan känna hur det känns att svälja saker, tänkte jag sarkastiskt. Varken kylan från snöflingan eller vätan i min mun som blir efter den, känner jag och har inte kännt på flera år...
Jag går försiktigt ner från den kalla stenen och borstar mitt vita spetts nattlinne fritt från snö. Jag skakar på mitt blonda lockiga hår och fortsätter min promenad genom oktobernatten. Snön knarrar under mina bara fötter och en vindpust slickar mitt tunna nattlinne runt min välsvaravade kropp. Jag tänder en cigarett och ser röken försvinna upp mot den mörka stjärnklara himmlen. Här hör jag hemma tänker jag och fortsätter in i mörkret bland trädgrenarna som hänger tunga av det nu ökande snöfallet.
Comment the photo
Jag hatar folk som är ordpoliser men, ja, du har skrivit mej istället för mig och dom istället för de, hihi. sorry, pouss
älskar den texten, du är grymt duktig på att skriva! :)
<3333333
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/onemyth/348605123/
Visa toppen
Show footer