Heidi Perä-Rydahl, min flickvän, min dröm som blev verklighet.
I början av december 2007 fick jag ett sms av dig. Jag visste ingenting om dig, jag hade bara sett dig. Det jag hade sett var väldigt vackert och jag blev kär i ditt utseende. Jag försökte få reda på vem du var, det blev lite fel och jag trodde att du hette något annat än vad du egentligen hette. Men när du tog kontakt med mig blev jag väldigt glad och det var väldigt spännadne alltihop.
Till en månads början vågade vi inte annat än att sms:a, men det dröjde inte allt för länge innan vi träffades, träffarna var verkligen underbara, du var så bra på alla sätt. Men det var minst lika pirrigt att träffa dig som det var underbart.
Den 9: de februari offentliggjorde jag för dig att jag älskade dig. Det var på morgonen, lördag, innan din heldag med dans började. På kvällen snackade vi med varandra och du berättade att du hade blivit så glad att du började gråta när du fått budskapet. Det värmde väldigt mycket, och jag kunde inte sluta le på två dygn.
Det dröjde ändå till den 29: de april, klockan 16:40, 2008 innan vi blev tillsammans. Det dröjde minst en vecka till innan vår första kyss, på en busshållplats utanför Katte. Från den 9: de februari har jag älskat dig blint till nu, och jag kommer älska dig många, många månader till, minst. Jag har aldrig älskat någon så mycket, jag har aldrig haft någon som jag litar på så mycket som dig. Du är perfekt Heidi.
Jag har aldrig lagt ner så mycket tid på någon som på dig, jag har aldrig tänkt så mycket på någon annan, jag  har aldrig längtat efter någon annan så mycket. Det är ett starka bevis på kärlek.
Vi träffas inte så ofta som jag önskar att vi skulle gjort, under skolveckorna träffas vi en gång i veckan. Men det är tur att telefoner finns, i den får jag höra din röst. Sen den 14: de november har vi snackat i telefon varje dag, tiden varierar, oftast lite mer än en timme.
Jag har det så bra tillsammans med dig Heidi, jag vill aldrig vara utan dig.
Jag älskar dig. Min Heidi.
<3

:’O



älskade, Älskade, ÄLSKADE du.

Hela jag är stört rörd, kan knappt skriva…

Den underbara novellen/boken/texten/bibeln är oslagbar, och inte ens den studigaste studen av alla som du har till fru skulle kunna skriva något lika fint tillbaka. Tro mig, jag kommer att sitta livet ut och försöka skriva något lika vackert och underbart till dig, och jag kommer misslyckas totalt varenda gång.

Jag känner mig besegrad i MVG-het.

Fock you... <3



Vi har faktiskt Major Dani Seyfali att tacka, åtminstone lite, för 16.40 den 29/4 2008, visst?

Vi får nog tacka honom samt resten av din vänskapskrets, familj och släkt för att ha gett mig vad jag förtjänade i somras också.

Ett sådant fatalt, nästintill oförlåtligt, avskyvärt drag från min sida.

Att du fortfarande skulle älska mig efter det kan nog ingen förstå eller kräva.

Men jag är mänsklig, jag gör tyvärr misstag, precis som jag inser misstag och lär mig av misstag.



9 februari…

Herregud ja, jag har nog aldrig presterat så bra på en danslektion.

Jag kommer ihåg allt oerhört tydligt. Hade utstått Donnas brittiska beordringar om åtskilliga övningar och steg i baletten vi skulle göra perfekt i timtal, innan vi äntligen fick en paus så att jag kunde kolla min mobil.

Efter pausen kom jag tillbaka till danslokalen med våta kinder och ett drogat leende på läpparna, och mitt leende stannade kvar i många dagar, jag ler fortfarande när jag tänker på den dagen.



Minst en vecka ja, det var många: â€Fan, jag var SÅ nära att kyssa dig idag!†först.

Första kyssen var väldigt fin tycker jag, haha, nästan lika fin som vår första, aningen â€våldsamma†(Jag vågade inte sparka så hårt i rädslan över att den stora, snygga killen i nian skulle banka ner den lilla tönten i sjuan…) närkontakt i Lund. Kyssarna blev desto fler en timme när vi väntade på nästa buss en fin eftermiddag i Genarp för många, många månader sedan.

En underbar timme som vi tillbringade tillsammans med tutande bilar.

Vi har varit sämst på att komma i tid sedan allra första gången vi träffades redan. När vi gick i samma skola var det lektioner vi kom för sent till, nu är det oftast dina matcher eller min buss hem som vi alltid måste springa till.



Undrar vad det beror på? Kanske för att tiden med dig springer iväg snabbare än ljusets hastighet.

Kanske för att allt annat försvinner och inte spelar någon roll när vi är med varandra.

När jag är med dig så är jag helt borta, drogad av kärlek.

Jag vet inte hur många gånger du räddat livet på mig när jag oskyldigt och leende varit på väg mitt ut i Lunds mest trafikerade gator utan att se mig för…

För många månader sedan nu, insåg jag att jag verkligen inte är annat än ett stort svart hål utan dig. Att mitt liv faktiskt inte har någon mening utan dig, eftersom du är mitt livs mening.

Du räddar mitt liv, varenda dag, månad och år räddar du mitt liv, Ossian Loive.



Jag är väldigt ledsen över att vi inte kan träffas så ofta älskade du, jag vill tillbringa varenda minut med dig. Varenda minut av alla minuter som jag kommer att uppleva vill jag tillbringa med dig, Ossian.

Men som du sa, så får vi vara glada för den tiden vi får tillsammans, och telefonsamtalen botar vår längtan efter varandra lite i alla fall…



Att ta kontakt med dig var det absolut bästa valet jag gjort.

Att du älskar mig trots att jag är så långt ifrån perfekt gör mig så oerhört lycklig.

Vi är så olika varandra på många sätt, men älskar varandra blint och gränslöst ändå.

På ett år har vi kommit så nära varandra, jag berättar allt för dig, allt från mina tankar och känslor till fjortiskamper med mina föräldrar till att jag är kissnödig :s .

Vi lär känna varandra ännu bättre för varje dag som går, precis som att jag älskar dig mer och mer för varje dag som går.

Jag vill skriva mer, men hur mycket jag än skriver så kommer jag inte att kunna svara något tillräckligt fint tillbaka, Ossian.

Men du vet ju precis vad jag känner för dig, och du vet ju om alla minnen vi delar, och du vet ju om hur mycket du betyder för mig, och du vet ju om hur mycket du betyder för mig. Visst?



Vi hörs väl ikväll antar jag? : )

Längtar så efter dig hjärtat mitt<3



Du är perfekt Ossian Loive, och jag älskar dig alldeles för mycket för at kunna vara utan dig en enda dag<3





//Heidi

detta är kanske något fader din kan läsa upp ? kanske ny predikan =`? nej men ska skriva som alla andra faan va gulligt :P

riktigt gulligt av dig! man bli helt rörd ossian! jag får mvg för jag stavar rätt? (aa)

måste erkänna att jag bölade så att tangentbordet höll på tt bli fuktskadat, du skulle inte kunna skriva en hel bok om tösabiten så skulle jag kanske kunna översvämma hela huset D:

sjukt gulligt.

romantisk man kan vara då, ossian!

håll henna hårt.

ni är fina tsm! :)