October
Saturday 6 December 2008 photo 7/8
|
FÖRORD: Jag gör ett påstående i den här recensionen att hela J-RPG-genren är förklätt bajs som jag inte egentligen står för, även om den känslan att det är så ibland infinner sig inom mig vet jag att det inte är riktigt sant. Påståendet i den här recensionen är där endast för att måla upp mina beskrivningar och göra recensionen mer levande. Det var det...
Children of SHIT!
Okej, jag lovade mig själv att recensera ett dåligt spel också. Spelets titel är dock inte Children of SHIT! (hade det varit det hade det ju varit coolt!) utan Children of Mana och tillhör förmodligen -of Mana serien. (Jag har inte gjort min research och orkar inte bry mig om jag verkar okunnig)
Jag tänker göra ett statement här (som jag kommer bli tvungen ta tillbaka någon gång senare): J-RPG är egentligen bajs i förklädnad. Och Children of Manas kläder syns igenom. Det är faktiskt rentav helt naket bajs jag har spenderat att kolla på och spela igenom i 20 timmar utav mitt liv. Nu tillhör Children of Mana mer dungeon crawler-genren och spelas i realtid men reglerna är nästintill detsamma för båda genrerna.
Plocka bort story, bra atmosfär, inlevelse, bra musik och illusionen att du faktiskt gör något annat än grindar för att komma vidare i spelet från ett J-RPG så kan ni föreställa er lättare den avföring som jag försöker beskriva för er. Här finns inga hemliga uber-vapen som är värda en omväg för att plocka upp, här finns inga riktiga hemligheter att söka upp för att ge spelet mer djup och taktik finns det väldigt lite utrymme för. Det är bara slå, slå, slå, levla och fortsätta likadant genom hela spelet. Att det verkligen är så spelet ska spelas uppenbaras sig ännu mera när varenda nytt vapen att köpa i affärerna kräver att man är en viss level innan man kan utrusta sig med det.
Det finns miljoner med sidequests, men de är alla likadana och erbjuder egentligen spelaren bara fler miljöer att grinda i. Children of Mana gör alltså inga speltekniska ansträngningar för att försöka dölja det som många andra
J-RPG gör (och ibland även lyckas med att ändra det faktum): Att det är en upprepningsmaskin. Tycker du om att trycka på en tagent stillasittandes i 20 timmar så kanske du tycker om Children of Mana, men storyn är faktiskt så bajs att du förmodligen skulle tappa intresset även om du var en sån tråkmåns.
Det finns även ett coop-läge för upp till fyra spelare för detta spelet men eftersom jag inte har kunnat spela det får den här recensionen utstå dess saknad.
Sorgligast är det väl för folk som är fans av denna serien, men detta spelet har förmodligen inte tillfört något och de flesta Mana-fans har nog klarat sig undan att köpa detta spel. I didn't. Fan ta dig Webbhallen och lockande billiga priser!
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!!!!!!
3/10
Children of SHIT!
Okej, jag lovade mig själv att recensera ett dåligt spel också. Spelets titel är dock inte Children of SHIT! (hade det varit det hade det ju varit coolt!) utan Children of Mana och tillhör förmodligen -of Mana serien. (Jag har inte gjort min research och orkar inte bry mig om jag verkar okunnig)
Jag tänker göra ett statement här (som jag kommer bli tvungen ta tillbaka någon gång senare): J-RPG är egentligen bajs i förklädnad. Och Children of Manas kläder syns igenom. Det är faktiskt rentav helt naket bajs jag har spenderat att kolla på och spela igenom i 20 timmar utav mitt liv. Nu tillhör Children of Mana mer dungeon crawler-genren och spelas i realtid men reglerna är nästintill detsamma för båda genrerna.
Plocka bort story, bra atmosfär, inlevelse, bra musik och illusionen att du faktiskt gör något annat än grindar för att komma vidare i spelet från ett J-RPG så kan ni föreställa er lättare den avföring som jag försöker beskriva för er. Här finns inga hemliga uber-vapen som är värda en omväg för att plocka upp, här finns inga riktiga hemligheter att söka upp för att ge spelet mer djup och taktik finns det väldigt lite utrymme för. Det är bara slå, slå, slå, levla och fortsätta likadant genom hela spelet. Att det verkligen är så spelet ska spelas uppenbaras sig ännu mera när varenda nytt vapen att köpa i affärerna kräver att man är en viss level innan man kan utrusta sig med det.
Det finns miljoner med sidequests, men de är alla likadana och erbjuder egentligen spelaren bara fler miljöer att grinda i. Children of Mana gör alltså inga speltekniska ansträngningar för att försöka dölja det som många andra
J-RPG gör (och ibland även lyckas med att ändra det faktum): Att det är en upprepningsmaskin. Tycker du om att trycka på en tagent stillasittandes i 20 timmar så kanske du tycker om Children of Mana, men storyn är faktiskt så bajs att du förmodligen skulle tappa intresset även om du var en sån tråkmåns.
Det finns även ett coop-läge för upp till fyra spelare för detta spelet men eftersom jag inte har kunnat spela det får den här recensionen utstå dess saknad.
Sorgligast är det väl för folk som är fans av denna serien, men detta spelet har förmodligen inte tillfört något och de flesta Mana-fans har nog klarat sig undan att köpa detta spel. I didn't. Fan ta dig Webbhallen och lockande billiga priser!
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!!!!!!
3/10
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/otherworld/303551318/
Visa toppen
Show footer