October
Wednesday 27 June 2007 photo 1/5
|
Nördigt är bara ett annat ord för passionerat Luigis Mansion recension Bland ''vanliga'' (läs icke-gamers) har ryktet om att Luigis Mansion skulle vara ett bra spel spridits. Jag vet inte varför, kanske för de tycker Luigi är gullig eller ideen att Luigi är hjälten för en gångs skull istället för fjant-Mario haft så stor inverkan att de vill skaffa det. Få människor gör dock och får aldrig reda på sanningen om Luigis Mansion. Efter ett köp på Tradera låg Luigis Mansion en dag i min brevlåda och mina första kliv in i det hemsökta huset påbörjades. Första intryck : OMFG VAD GAMMALT! Grafiken är ful, kontrollen är utformad som ett slags första test till Nintendos första kontroll med två analoga spakar (Luigis Mansion var det första spelet som släpptes till Gamecuben någonsin) och är tråkigt seeeeegt. En annan sådär ''oj vad gammal'' detalj var att en viktig gadget man ska utnyttja i spelet är en Gameboy Horror, som är baserad på en Gameboy Color och mitt huvud går ''Varför inte en Advance eller en DS?'' och svaret är ju att ingen av dem hade kommit ut ännu. Miljöerna är lite bruna och skräpspelkänsla över sig. Designen på karaktärer och spöken kan nog beskrivas som Wallace & Gromit möter Scooby-doo. Mina kompisar satt med Silent Hill-serien och jag med Luigis Mansion. Kändes som att jag letade efter fel saker i spelet. Avundsjukan mot kompisarna växte. Men jag har spelat igenom hela spelet right? Så jag har väl mer att säga än bara första intrycket? Indeed I do. Luigi kan inte springa eller hoppa, bara gå på ett väldigt konstigt sätt och suga in spöken i sin lilla dammsugare. Det känns ju givetvis tråkigt men det glöms bort när man väl börjar söka igenom huset efter spöken. Pusslen och gåtorna tar upp större del än plattformandet (egentligen finns där inga plattforms-element i spelet förutom spök-sugandet kanske) och svårighetsgraden på dem var klurig nog utan att det för dens skull skulle vara irriterande en enda gång och det är faktiskt bra. När man väl vant sig till designen på allting kan man leva sig in i huset och faktiskt tycka att hela byggnaden faktiskt är mysig. Luigis Mansion alltså. Hela huset är fyllt med spöken från början och man rensar bit för bit och får mer och mer ledigt utrymme att röra sig runtom vid och det är ganska mysigt när man ''får'' fler och fler rum att hålla till sig i. Dock är det enda sysslan i rummen som man kan göra är att sätta igång instrument för spela en välkänd ton (super-mario låten, naturligtvis) och den astråkiga sysslan med att vattna plantor, vilket man gör för pengar, som i detta spelet fyller upp ingen funktion överhuvudtaget...inte ens extraliv....*suuuuck*. Där finns ju en tvättmaskin och frys och rum med dartpilar och allt ju, varför inte låta Luigi ta en paus från spöksamlandet, lägga byxorna i tvätten, ta en öl från frysen och gå och ha en stund för sig själv i spelrummet? huh? Fast iofs är åldersrekommendationen för Luigis Mansion 3+, men poängen är det att det finns en avsaknad av mini-spel i spelet som i min mening hade kunnat lyfta upp spelet något. Där finns 23 karaktärspöken och 50 klassiska Boos att fånga. Varje karaktärsspöke bjuder på varsin klurighet man måste klara av för att fånga dem och vissa av dem är bossar. Boos:en (the booze?) däremot är bara jobbiga som man måste jaga efter om man misslyckas fånga dem på det första försöket. Givetvis skulle jag ha alla, inget mer snack om den saken. Dock så gav det mig inget, iaf inte Boo-jakterna som bara var samma sak om och om igen och sista belöningen var ännu en värdelös dyrgrip som var värd pengar på spelet som var helt värdelösa... Luigis Mansion ser tråkigt ut, kan vara tråkigt, men har sina schyssta mysiga stunder. Jag ger det 6/10
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sat 22 Dec 2007 02:31
haha supermario !:D
OtherWorld
Sat 22 Dec 2007 02:32
Luigis Mansion om jag får beeeeeee *vara jobbig* x3 det var ganska halvkul, I love videogames
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/otherworld/66019493/
Visa toppen
Show footer