Friday 10 April 2009 photo 1/1
|
Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit
Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag
Vad vore jag
Utan dina andetag
kan man vara en större idiot?
det finns så många chanser som bara ligger där vid mina fötter
det är bara att våga sträcka ut mina armar och ta dem
och genast kommer allt bli bättre
men varför gör jag inte det då?
varför låter jag allt rinna bort som sand i mina händer
varför väljer jag att ta de farliga vägarna
som bara slår tillbaka i mitt ansikte dagen/veckan/månaden/året efter
mina dumma snesteg har förstört precis allt som jag vill
jag är en idiot..
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag
Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit
Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag
Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag
Vad vore jag
Utan dina andetag
det finns så många chanser som bara ligger där vid mina fötter
det är bara att våga sträcka ut mina armar och ta dem
och genast kommer allt bli bättre
men varför gör jag inte det då?
varför låter jag allt rinna bort som sand i mina händer
varför väljer jag att ta de farliga vägarna
som bara slår tillbaka i mitt ansikte dagen/veckan/månaden/året efter
jag är en idiot..