Sunday 9 December 2012 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
glad advent till alla gruppmedlemmar.
jag tänker mycket på alla murar vi bygger upp kring oss själva, att vi kan sätta en hård yta utåt, för att undvika att bli sårade. hur vi kapslar in oss i en glaskupa eller en pansar. ibland måste man det för att kunna fortsätta överleva utan att gå sönder, men så kommer man till en punkt då man måste tillåta sig att vara känslig, då man måste våga känna livet fullt ut, med alla dess upp och nedgångar. jag tror att jag är där nu.
igår pratade jag med Agnes om sjukdomsinsikt. hon sa:
"Jag har ju också varit sån, innan tänkte jag: LIVET SUGER
och nu tänker jag: VAFAN, LIVET ÄGER"
och det gör ju faktiskt det. det är bara en massa skit emellanåt som gör att vi inte tycker att det vackra räcker till. och nu kanske ni tycker att jag pratar massa strunt. jag har egentligen inte tänkt på hur jag vill formulera det här. men det finns en dikt av Karin Boye som är fantastisk och som jag tycker beskriver allting så bra, så här kommer den:
Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram --
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.
Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.
Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.
Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.
Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.
Annons
Camera info
Camera Canon DIGITAL IXUS 90 IS
Focal length 6 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/8 s
ISO 200
Boye är den bra kvinna.
Jag tror jag har rivit mitt försvar. Eller bygg upp nytt. Något är i alla fall annorlunda.
Jag tror jag har rivit mitt försvar. Eller bygg upp nytt. Något är i alla fall annorlunda.
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/overlevare/511633831/