July
Monday 7 February 2011 photo 1/1
|
Invisible
Den osynlige pojken går mot skolgården, ingen ser honom. Helt ensam.
Men det är tydligen någon som ser honom, som ropar. De vinkar och vill att han ska komma! Det är fyra tjejer. Vad vill dem?
- Haha, vafan har du på dig?!
- Du kan ju fan inte gå omkring med svarta kläder mitt på sommaren, fattaru väl? Fan vad fult!
Han kollar ner i marken, dom går därifrån. Fram kommer två killar och spottar på hans skor.
Han går in genom dörren och öppnar sitt skåp.
- Hej... Asså, ska du verkligen se ut sådär? Jag menar, ingen annan gillar stilen du bär...
Det är hans bästa kompis som pratar med honom.
- Ja? Jag tycker det är snyggt. Men vill du med till...
- Nej, jag ska börja nu. Ha det!
- Men... Ska vi inte gå tillsamm...
Hans bästis hann iväg. Utan att höra honom. Utan att vända sig om för att lyssna.
Han tar ut sin penna och går till bildsalen, favoritämnet efter musik. Han sätter sig jämte en tjej, som gensat reser sig upp och sätter sig med en annan.
Mera elever strömmar in, men ingen sätter sig hos honom.
Han tittar efter sin bästis, men ser honom inte. Det sätter igång o ritar. Han ska precis börja skissa , när hans kompis kommer in.
Han ska precis säga hej, men då sätter han sig med en annan!
Han undrar varför. Har han gjort något fel?
Lektionen tar slut, han ser sin bästa vän gå ut med dem andra.
Det gör ont i honom. Det hugger i hans bröst. Han sitter kvar en stund.
I korridoren ser han sin bästa vän, han går fram till honom och ska fråga om han vill med ner till stan senare. Men får höra:
- Vad är det du inte fattar? Jag kan inte vara med dig när du ser ut så! Fattar du inte det? Du skämmer ut mig, ingen tycker om dig längre!
Han blir stel. Bara står kvar när han ser sin bästa vän gå till de andra. De skrattar och ler. Honom är det ingen som ser.
Tycker ingen om honom längre?
Är det för att han har valt att klä sig såhär?
Han ser att hans kompis kollar mot honom. Hon ler för att se om han få ett leende tillbaka... Nej. Han få bara en blick som han verkligen inte gillar! De skrattar icg brottas lite, så som DOM alltis gjorde innan.
Han går tills itt skåp, ingen som ser att han går hem. Ingen märker något under hela dagen.
När han kommer hem är det tyst. Ingen är hemma. Känns så ensamt.
Hans pappa jobbar och jobbar hela tiden och hans mamma jobbar utomlands. Ofta får han sitta själv framflr TV:n. Han får spela fia själv, det som alltid de tre gjorde innan!
Han går tills itt rum. På hans bord ser han ett kort på honom och hans bästa väm, som övergett honom.
Han fäller en tår. Den rinner ner över kinden, ner på hakan och slutningen ligger tåren på kortet. På hans förra vän.
Nästa dag i skolan är det fortfarande ingen som ser honom. Inga andra dagar heller och ahns vän har helt glömt bort honom. Inte en jävel kollar åt hans håll. Han känner sig så tom och ensam. Det går månad efter månad och han är själv hela tiden, för det är ingen som ser honom. Allt är likadant. Inget nytt händer. Förutom denna morgonen. Han har precis satt sig längst bak i hörnet närmast fönstret, när det kommer in en tjej i klassrummet.
- Det här är Ilona. Säger den fula klassförståndaren.
Alla bara glor på henne. Han stirrar nog mäst av alla.
Han kan inte slita bort blicken ifrån hennes vackra svarta ögon och det svarta håret med rosa i. Hon sätter sig jämte honom. Han blir glad och ler.
Men hon ler inte tillbaka, hon är iskall.
Han känner sig helt utfryst. Klart som fan att hon sätter sig jämte honom, det finns ju ingenannanstans att sitta!
På bilden sätter hon sig också jämte honom. Jon tycker att hon ritar helt underbart, like underbart som hon är!
Han ser att hon ritar en flicka, som står i mörkret med massa andra människor som står runt henne, utan hjärtan.
Han tycker det ser ut som en känsla!
Han vill säga att det är fint, men vågar inte. Tänk om hon blir arg! Men han kan bara inte hålla sig, så tillslut säger han;
- Vad fint du ritar!
- Tack!
Hon ger honom ett LEENDE! Han känner sig helt varm. Känner att han börja tina lite och att han börja bli lite synligare. Efter bilden ska han just gå upp till sitt skåp, när han ser henne går ner för trapporna, mot solgården.
Han skiter i skåpet och följer efter.
Hon sätter sig vid ett träd och tänder en cigg. Han står länge och stirrar på henne. Hon är så vacker! Hon är annorlunda, inte som de andra tjejerna. Hon vinkar till honom. Han går fram.
- Vill du ha en cigg? Frågar hon.
- Nej, jag röker inte.
- Det var förståndigt av dig! Haha! Hon skrattar. Han skrattar också. De ler mot varandra.
Där sitter dom vid trädet och pratar. Dom skiter i lektionerna och bara sitter vid trädet. Hon visar ett röktrick som hon har lärt sig.
Han vill prova det. Han misslyckas, han börjar hosta. Hons krattar åt honom. Hon lägger sitt huvud mot hans axel. Han ska precis ta ciggen ur handen på henne, för att ta ett bloss. Men då slänger hon iväg den och tar i hans hand. Han blir helt varm.
Är detta en dröm? Han sitter och håller sitt livs kärlek i handen, detta får inte bli fel! Hon släpper hans hand och tittar in i hans ögon, han gör likadant. De kysser varann! Och han som aldrig kysst någon innan, han är ju helt okysst! Men inte nu längre!
Han och Hon sitter vid ett träd och kysser varann.
Mitt i det romantiska hör de brandlarmet. Det tjuter och tjuter.
En helt låga kommer ifrån undervåningen upp till taket. Dom går dit där alla ska samlas. Hanihand. Hon kramar honom.
Där står de och kramas framför den stora brasan. Runtomkring står alla och glor på dom, det gör också hans förra vän.
Precis som på hennes teckning hon ritade!
Dom står där och kramas i evigheter och kollar på elden.
Han tycker det är mysigt, fast det är skolan som brinner.
Men vem fan bryr sig? Må helvetet brinna!
Annons
Comment the photo
Emmalinnea994
Mon 7 Feb 2011 19:58
Så himla bra alltså =) Stämmer verkligen in med verkligheten =) Bra jobbat! (Y) <3
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/paddan94/484179744/
Visa toppen
Show footer