ni som inte bryr er behöver inte låssas att ni gör det heller uten blädra bara vidare o fortsätt med att focusera på era egna problem i era egna små liv. som om jag bryr mig...

jag skriver inte det här för att ni ska förstå bättre på nått sätt därför kommer det inte vara tydligt eller mycket förklarat jag skriver inte det här för nån av er som läser utan jag skriver det för att jag vet att jag behöver det och det finns här att läsa för alla som bryr sig.

jag har precis varit med om den näst värsta dagen i mitt liv men nu vet jag iallafall säkert att jag inte har ljugit för mig själv :O har ni någonsin funderat på vad ni skulle göra o säga i vissa situastioner men inte varit helt säker på att det verkligen var det ni skulle göra om det någonsin hände? en sån sak hände mig idag och jag gjorde som jag sagt att jag skulle göra och det visar att jag verkligen är så korkad som jag säger. ja, jag var beredd att dö och det har inte ändrats...
jag vill helst inte prata om jag har problem jag vill helst att ingen ska veta att jag överhuvudtaget har problem för då drabbas ju alla andra också om jag måste tynga dom med alla mina jävla problem hela tiden :O jag måste ju vara stark så att jag kan vara där för mina vänner när dom behöver mig. som en klippa och då måste jag vara stadig jag får aldrig gråta eller vara rädd jag kan bara inte ha svagheter för jag måste ju vara en klippa och klippor gråter aldrig. det kanske är svårt att förstå men jag är bara en meniska, en enda liten person och hur mkt jag en vill så kan jag inte vara perfekt. tillslut kommer det en dag då även jag behöver hjälp. jag försöker att inte klaga men det jag verkligen behöver just nu är någon att prata med, någon som lyssnar och förstår och ger mig en axel att gråta mot, någon som inte förväntar sig att jag alltid är stark och som tror på det jag säger och förstår att jag inte överdriver. ja, jag vet att ni tror att jag överdriver och jag kan inte göra något annat änn att bara säga att jag inte överdriver men jag kan inte tvinga er att tro mig och gör ni inte det så är det bara så det är och det finns inte nått jag kan göra åt det :O
jag är så jävla rädd och idag när jag behövde dig, en av de viktigaste personerna i mitt liv så var du inte där. och sen så är jag är så trött på att alltid sätta mig själv i andra hand och det måste få ett slut nu! om du vill ha en frammtid så är det dags att ta tag i den nu och den här gången får du fixa det själv för jag är så jävla less på att du bara kastar bort all hjälp som jag försöker ge dig så nu får du fan i mej klara dig själv! jag har ett eget liv och egna drömmar och du ska inte få sänka mig bara för att du gett upp om livet! det slutar här! det är så jävla över! lycka till....
ibland funderar jag vad jag kan ha gjort för att förtjäna det här... varför just jag? allting blir så svårt när ingen kan förstå och ingen kommer nånsin att förstå heller hur mkt jag änn försöker förklara så kommer ni aldrig förstå hur det är och hur det känns men jag önskar sååå mkt att ni kunde det men jag skulle aldrig nånsin önska att nån av er fick känna på det jag vill inte att ni ska lida bara ha förståelse men ja... det kommer aldrig att bli möjligt...
men tänk om jag för en dag skulle få testa hur det är att vara normal. att bara för en enda liten dag få samma förutsättningar som alla andra. tänk vilka möjligheter jag skulle ha! vad jag skulle kunna göra! :O ni skulle inte kunna tänka er vad det skulle betyda för mig och vilken skilnad det skulle göra! asså om ni bara visste vilka möjligheter ni kastar bort! alla borde verkligen testa se på livet på andra vis då skulle vi kanske uppskatta saker på ett annat vis och glädjas åt det vi har :O asså fatta vad jag stör mig på det! :O
tänk på hur mkt som igentligen kan hända på en enda sekund :O en sekund kan förstöra hela ens liv! men även korta stunder kan ge djupa sår....
jag minns inte ens den sekunden som förstörde mitt liv men det betyder inte att jag inte kan känna den. den brände djupt in i mitt undermedvetna och det känns som om jag håller minnena borta från mig själv,som om det skulle vara för jobbigt att se dom som om min kropp lixom försöker skydda sig själv från att nånsin behöva återuppleva det igen men rädslan finns fortfarande kvar och jag kan känna hur den trycker från insidan och det gör så ont...man kan förtränga minnen men såren är fortfarande kvar.
idag har jag uppleft oro, ilska, hopplöshet, besvikelse, hat,ångest, panik,rädsla,sorg, förudmjukelse, trauma, ovishet, minnen, hjälplöshet, osäkerhet, smärta och svek. ja det är inte enkelt men som tur är så finns ju alltid kärlek och jag vet att om jag bara vill så kan jag klara allt om jag har stöd av dom jag älskar and that's the power of love :O
jag vill inte fortsätta nu för jag vet att det enda som återstår är att berätta hela historian. jag skulle vilja berätta den för nån och jag skulle kanske behöva prata om det men sammtidigt vill jag inte att nån ska veta så därför stoppar jag här och fortsätter att lida i det tysta....

and to all of u:
use the life u got before it's to late

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Thu 14 Apr 2011 20:36

jag blev tårögd! >:( det är ditt fel! men jag älskar dig så det är lugnt. skulle faktiskt kunna dö för dig... älskar älskar älskar dig riktigt jävla mycket! alltså jag tror jag älskar dig mest av allt! :O:O:O
I be here all the time of the day! call me or text me and i answer when i see it!
LOVE YA PRETTY WIFEY!! DON'T FORGET THAT!!!!!!!!!!!!!!!!!!

July 2011

August 2011

Uploader

Taggad med

Geo tag

Photos from visitors

Part of an album

Camera info

Comment the photo

Information

Photos

Support

Sponsrade artiklar