Michael Joseph Jackson, forever being - The King of Pop.
1958-2009

Världen stannade nog upp en stund när nyheten spred sig över världen imorse och natten till idag.. världsstjärnan Michael jackson har avlidigt, och självklart sörjer hela världen.
Sen såg jag ett repotage på tv om honom.. jag blev så rasande, jag menar kolla bara på vad han har gjort för världen, han var verkligen inte en av dagens många simpla musiker som nu förtiden bara massproducerar sin musik bara för sin egen gagn, jag säger inte att alla gör det men många och det vet man!. Han skapade en epok, han hade sin stil, han skapade sin musik själv, ett geni, ett musikaliskt under för att benämna honom litotest, ingen kommer någonsin att vara bättre än honom, han var och kommer alltid att vara - det ultimata inom musiken. DOCK pratar alla om dom ryktena som sade om honom, att han var pedofil.. (och galen för många olika anledningar tex sina operationer) jag menar är det inte bättre att minnas honom för det han var, ett musikaliskt under, än att lita på alla rykten och tala om honom som en pedifil. Det är inte därför folk älskar honom, folk älskar honom för hans musik, för sitt engagemang, för hans dedikation i hans arbete, därför är det väl fel att döma efter rykten, enligt mig iaf.
Hans karriär var över, det vet alla, han skulle göra sin sista comeback om 15 dagar i London och säga farväl till alla sina fans i 50 konserter, alla visste att slutet var nära, och alla visste att det bara var en tidsfråga, ändå är alla som någonsin uppskattat musik i shock och sorgsna över hans bortgång. Det är ofattbart.
Folk borde skärpa sig och sluta döma honom för alla rubriker som skapats och minnas honom för det vi VET att han gjorde - he created miracles.
Michael Jackson var inte bara en musiker, och tyvärr ser inte alla människor det, tänk efter, han var det första mörka personen att någonsin slå sig egenom hos ALLA hudfärger, han skapade sig en publik inom den vita delen och, inom alla färger - and everybody enjoyed his work of art. Han är en politisk symbol för de svarta som haft det svår i deras kamp mot orättvisan i världen MEN han är inte en symbol för "svart mot vitt" han är en symbol för ett gemensamt intresse, musik, som alla människor, hur fan dom än ser ut och vad fan dom är har för hudfärg, sexuell läggning eller vad fan dom än har på sig, ska kunna vara sig själva och leva i fred inom, där det inte finns någon skillnad helt enkelt - svart, vit, brun, gul, prickig, randig, tjock, smal, dum, smart, det spelar ingen roll, hans musik är en plats för alla, det är ett som är säkert.
Michael Jackson var ett geni, många generationer har beundrat hans verk, min morfar, min mamma och sedan mig och min bror, och så många många många fler lopp inom familjer.
Jag har tänkt på en grejj, en sak som fascinera mig, om man tänker tillbaka på genier inom alla ämnen i världen, vetenskap, musik, sport, alla genier på dess höjd, så har de avlidit en snar tid efter att deras livsverk, deras mening med livet - kan man nog säga, deras tillförsel till världen var klar, tex. Leonardo Da Vinci, Einstein, Elvis och Michael Jackson, genier inom sitt områden har dött snart efter deras livsverk, (som alla hade vanliga liv men ovanliga villkor) för ingen av dom blev dessa gamla gubbar som blev sittande hemma efter sin karriär utan att kunna tillföra något och begrunda sitt liv, alla dog, vare sig det var naturligt eller inte, tex Einstein tog sitt liv efter sin upptäckt och nu har Michael dött efter hans musikproducerande liv. Det är som att geniers hjärna har en viss arbetstid där hjärnan producerar allt vad den orkar, sedan planar det ut med åren och geniet i fråga producerar inte längre något under. Tex under Michaels tid producerad han all sin storslagna musik genom 1982 - 1990, då varenda jävla låt var en hit, hans mest produktiva tid, visst han fortsätte efter, men inte lika produktiv. Det är som att när dom har gjort sitt tar naturen dem. Det är som att naturen har gjort dom för att producera mycket under en viss tid sen är det helt enkelt färdigt.
Och alla av dessa genier, dessa på ett sätt magiska människor, förändrar världen.
Jag är överlycklig över att ha fått upplevt lite av Michaels tid, och ha levt när han levat, för han är en stor inspirations källa hos mig och hans musik kommer alltid att leva vidare, inte bara för mig utan för alla. Hans musik är odödlig, eller nej, hans underverk är odödliga.
The world will always remember you and your work and your mind will live forever.

"But they told me
a man should be faithful
and walk when not able
and fight 'til the end"

Från låten "Will you be there" som är en av dom vackraste baladerna jag hört. Självklart som minne av den evigt älskade och evigt beundrade Michael Joseph Jackson.

Lina, jag har gåshud på låren. Du är så duktig.