Bara för att jag har tråkigt xD Och precis läste igenom mitt gamla underbara roll med Jojosta :D <3
Så gulligt alltså :''3 Just den här biten som jag ska visa för er alltså ;P

---

Jojosta 30 juni 2009
Med all sin fart sprang André iväg från trädet som han stått bakom.
Han sprang igenom massorna av alver som var runtom Que.
Nu.Skulle.Que.Dö.
Med ett lätt påhopp drog André ner Que på marken.
Alverna runt omkring stod bara förvirrat och tittade ner på André och Que.
André fick en hel del sparkar men han skulle klara sig. Det var han övertygad om. För det Que sagt mot Misí bara för några sekunder sedan skulle Que få dö för. De där ordet...'smutsfläckar'
Som om inte han var det. En liten patetisk smutsfläck.
André försökte till sist med all sin kraft att komma närmre Ques hals. Vilket han också lyckades med.
Och sedan....
Bet han till. Hårt. Que skrek så högt att hela staden egentligen skulle hört honom.
André började nu att dricka Ques blod så fort som möjligt och sekund efter sekund blev Ques skrik svagare och svagare. Tillslut lät det bara som ett avlägset mummel.
Han var död. Och den sista blick Que gett André var vädjande och tårögd.
Men...han var död.
Så fort André var klar slängde han den livlösa Que åt sidan och sprang sen i samma riktning som Misí hade gjort. In i skogen.
Och snart hörde han henne.

SingStar 30 juni 2009
Misí hade hört skriket fast hon tryckt sina händer så hårt det gått mot de spetsiga öronen.
Jaha... Då var Que död?
Hon vände sig osäkert om och tog några prövande steg tillbaka mot det hon lämnat. Tänk om det inte va Que som var död? Hon skakade snabbt bort den tanken och tog fler steg fast snart stannade hon upp helt.
Hon kollade noga bland träden och såg snart något komma mot henne. När André var tillräckligt nära för att hon skulle se att det var han sken hon upp i ett glatt leende.

Jojosta 30 juni 2009
André stannade hastigt och bara såg lättat på Misí.
Och sedan sprang han allt vad han förmådde och kastade sig lättat i hennes armar.
De mådde bra. Que var dö. Han skulle aldrig mer försöka döda någon utav Misí och André.
Efter ett par minuters tystnad släppte André Misí ljudlöst och istället såg han bara på henne. Kom ihåg hennes vackra ansikte.
Och det var just nu också i denna sekund som han insåg...hur mycket Misí betydde för honom och hur mycket de betytt för varandra.
För utan varandra skulle de båda...vara döda.
André tog försiktigt sina armar runt Misís midja och hennes blodiga klänning som fladdrade lätt i kvälls luften.
"Jag har aldrig insätt...", Började André försiktigt,"Hur mycket...du betytt för mig... och...att jag har...känslor för dig."
Han blundade sedan tveksamt och...väntade.

SingStar 1 juli 2009
Misí stod tyst och lyssnade på det han sa och kunde inte hindra det lyckliga leendet som lekte på hennes läppar. Långsamt förde hon sin hand till hans kind och lät fingrarna smeka den ömt.
"Jag vill be om förlåtelse för hur oförskämt jag betedde mig i början... när vi träffades." Sa hon tyst och stannade upp med handen för att tänka på den stunden då hon varit livrädd för att dö. Den rädslan hade hon glömt, den var utsuddad och det var Andrés förtjänst.
Hon slutade tänka på det och kollade åter på hans ansikte och följde impulsen hon fick.
Långsamt sträckte hon på sig för att komma närmare hans ansikte där stannade hon rädd för hur hans skulle reagera. Tänk om han reagerade som hon gjort?
Hon svalde nervöst och snuddade lätt vid hans läppar med sina.

Jojosta 1 juli 2009
Kyssen var mjuk och lugn... men också en aning förvirrande. André var mer än förvirrad han kände sig till och med lite yr av kyssen.
Men, ändå ville han ha mer. Även fast han visste att det inte var rätt.
Efter några sekunder släppte André Misís läppar. Han log ett varmt leende mot henne och sa sen," Det spelar ingen roll."
Det svaret var från Misís förlåtande om att hon varit så odräglig.
Men, det gjorde ingenting för det kändes som om det var därför de kysstes just nu.
André hade blivit kär i hennes.... egna stil som hon hade då, Och nu, såklart.
Han lutade sig försiktigt till hennes öra och sen viskade han mjukt,"Jag har alltid älskat dig."
Han böjde sig försiktigt tillbaka och kysste henne lätt på hennes läppar.

SingStar 1 juli 2009
"Bra." Andades hon lättat ut och log glatt. "Men jag var inte så trevlig, fast det var inte du heller om man tänker efter." Skratta hon och skakade roat på huvudet så det röda håret virvlade runt hennes ansikte.
Hon lutade lugnt pannan mot hans axel och lyssnade på tystnaden för att själv bryta den. "Din aora har blivit ljusare... Det är bra." Mumlade hon och blunda lätt fortfarande med pannan mot hans axel.

Jojosta 1 juli 2009
"Du gjorde den ljusare.", Mumlade han vänligt och drog långsamt upp sin hand och smekte långsamt Misís kind.
"Jag är glad att du lever.", Sa han sedan och log.
Han tog ett lite hårdare tag om Misís midja och såg djupt in i Misís ögon.
Han undrade vad som skulle hända nu.
De hade väll inga planer nu va?
Vilket fall var de tvungna att bo i skogen eftersom att André för alltid var fast här.
Men det gjorde honom ingenting.
Han var med Misí, det var huvudsaken.

menmen lillil det är nationdagen på sön? då är det mera folk en på lördag...