Monday 22 October 2012 photo 2/2
|
Jag är vid fel data för att ha bra bilder att bjuda på~
Jag har skrivit ett personporträtt om mig själv till Skrivande
Men ssssch det en hemlighet att det om mig ;P
___________________________________________________________________
Sara var bara 14 då hela världen rasade ner över hennes huvud och morgondagen verkade mer oåtkomlig än månen själv. Hon hade bestämt sig för att just denna dag skulle hon dö, hon ville inte, orkade inte mer. Men ändå så lever hon vidare.
Sara som idag snart fyller 18 har haft en jobbig uppväxt, inget tydligt fel med den det är bara det att allt har överskuggats på grund av depressionen som drabbade henne då hon nyss fyllt 14.
- Jag mådde alltid dåligt men jag kände aldrig den där dödslängtan, förrän den dagen då mina vänner svek mig så mycket det bara går. Den dagen stack jag från skolan under lunchen och medan jag gick där så tänkte jag med glädje "detta är sista gången jag går i dessa korridorer, konstigt".
Hon vet att det inte var hennes fel att allt blev så fruktansvärt fel. Det var snarare hennes vän som tvingade på sina egna självmordstankar på henne. Han tjatade om hur gärna han ville dö varenda dag i flera månader och tillslut så kände även hon en sådan kraftig längtan efter slutet.
- Trots att jag var emot att skada sig själv så försökte jag det flera gånger, men varje gång så fegade jag ut i slutändan. Och trots jag egentligen inte ville dö så kunde jag komma på mig själv flera gånger varje dag med att tänka "det är inte värt att leva när allt är såhär".
Vissa personer har bara olyckan att hamna i fel sällskap. Det behöver inte vara det att de driver en till att må sämre än man gör det kan ju vara att börja med droger eller andra mycket mer seriösa grejer. Men Sara hade missödet att hamna i ett sådant sällskap som byggde på hennes redan negativa känslor tills de var så stora att hon inte visste vart hon skulle ta vägen.
Hon har alltid känt den där mindre hets känslan, att alla andra var bättre, smartare, snyggare, gladare än hon. Alltid varit i skuggan av sina egna kusiner och syskon. Men hon tog det inte så hårt det där att mormor aldrig berömde henne för något, innan kraschen.
- Jag minns inte när jag slutade se på mig själv som alla andra. Det bara skedde med tiden, plötsligt var jag inte Sara längre. Jag var "Sara, hon som är sjuk". Jag kunde inte se något annat med mig själv än själva sjukdomen, allt jag gjorde och tänkte på kretsade kring depressionen. Jag, den riktiga Sara, jag försvann någonstans i det där havet av svart inombords.
Nuförtiden kan Sara se saker som är bra med sig själv. En sak i taget ser hon och uppskattar med sig själv, det går långsamt men det går framåt. Hon har även sökt hjälp för hon har äntligen förstått att om hon inte tar tag i det hela nu så kommer hon aldrig kunna göra det. Då kommer hon fortsätta att gå i samma fotspår och bara sjunka lägre och lägre. Förut kunde hon inte alls uppleva känslor som lycka och glädje, hon hade stängt av dem helt. Tappat dem på vägen som bilden av sig själv. Men nu om hon tänker efter på stunder så kan hon komma fram till att "ja jag skrattade just då, det måste väl betyda att jag var glad".
- Jag är rädd för att vara glad. Tanken "jag är lycklig just nu" kan slå mig då och då men jag brukar oftast bara putta undan den då den kommer. För jag vet att ifall jag låter mig själv vara lycklig om så bara en kort stund så kommer något hända och allt bli dåligt igen. Speciellt var det gäller en viss kille när jag får prata med honom brukar jag alltid omfamna lyckan, försöka vara så glad så länge som möjligt. Sen tar det mig en vecka att återhämta mig från smärtan av att han slutar svara.
Även om inte just morgondagen ser ut att vara den ljusaste så betyder det inte att dagen efter det inte är det. Sara tar en dag i taget, kämpar vidare i sin grådaskiga värld för hon vet att någon dag, snart eller om flera år, så kommer även hon att kunna se världen i alla dess färger som alla andra. Tanken på den dagen får henne att kämpa vidare.
Ahaha ja vissa av er vet väl att Sara mitt mellan namn intesant? :P
Annons