October
Thursday 20 March 2008 photo 6/6
|
Jag vet inte vem jag ska prata med, jag tycker det är jättejobbigt. !?!?! Ingen verkligen ingen förstår, alla tror att jag mår prima men innanför det fula skalet är det en helt annan person. När folk frågar hur mår du ? Jag får skriva det funkar väll, liksom men egentilgen funkar det inte alls bra. Efter allt som har hänt på dessa 4 år. Alla tror verkligen att jag har lagt det bakom mig men det har jag verkligen inte allt finns fortfarande kvar inom mig jag vågar inte visa det någon gång det känns lite pinsamt då tycker ju alla att jag borde ha lagt det bakom mig.
Eftersom jag inte vågar snacka med någon eller rättarsagt jag vet inte vem jag skulle vilja prata med så skriver jag ner allt för jag har inget annat val. Jag vet redan nu att ingenting kommer läsa den men det känns ändå bättre att skriva ner den på datorn än att prata med någon om det.
23/1 2004 var jag och min Pappa på AfterSki i Sälen med en massa folk i från Höllviken, vi hade supertrevligt pappa var tvungen och gå på toaletten så pappa gick och jag stannade där uppe och hade trevligt. Samtidigt som pappa var på toaletten så hade han fått ett telefonsamtal i från ett företag Daloc.
Pappa prata med dom på nedervåningen på Afterskin och jag hade ju fortfarnade trevligt. Sen var AfterSkin slut.
Jag och Pappa gick hem för det var inte så långt till dit vi bodde och då på vägen hem till stugan berättade Pappa att medans han var på toaletten så fick han ett telefonsamtal i från Daloc och de ville att pappa skulle komma på jobbinterjuv i Töreboda, och vi ska nog flytta till Mariestad sa pappa. Jag bara NEJ ! Det vill jag verkligen inte, kommer inte på frågan jag flyttar aldrig i från Amanda,Cajsa&Frida (mina bästa vänner i klassen) ALDRIG ALDRIG sa jag.
Pappa sa du får inte berätta det här för någon. Jag bara okej jag lovar. När jag kom hem på första rasten på måndagsmorgonen tog jag med mig Amanda, Cajsa & Frida bakom hörnet. Jag sa: Vi ska flytta till Mariestad 45 mil här i från. A,C,F trodde inte sina öron och de bara du måste stanna du får bo hos mig sa alla, du kan åka tåg på morgonen och på kvällen och fortsätta på Ljungenskolan i 4J. Jag bara jag tror inte att det går. Tiden gick och ingen annan än A,C,F visste att jag skulle flytta.
Påsklovet 2004 flyttade pappa upp till Mariestad, han bosatte sig i en tvåa i gamla stan där han bodde ensam men kom hem till Höllviken på helgerna som tur var.
Efter påsklovet ställde jag mig upp gick fram till tavlan i klassrummet och sa att jag skulle flytta till Mariestad, efter jag sa det så sprang jag ut genom ut genom klassrummet och gick in på toaletten och började att gråta jag mådde verkligen inte bra när jag hade sagt det, det var verkligen skitskitskit ! Jag gick in igen till klassrummet då tyckte alla att det var skit. Men vi fick stå ut till skolavslutningen....
Skolavslutningen kom och jag blev avfirad i från klassen på det bästa sättet man kunde tänka sig jag fick en egen tårta och typ en vas där det stod "Till Anna från 4J Ljungenskolan" Jag blev verkligen jätteglad.
Det var verkligen super jobbigt att gå där i från och tänka i den klassen kommer jag aldrig mer gå i . Jag bodde kvar i Höllviken lite på sommarlovet , då jag var med alla vänner.
1/7 2004 då hände det som jag inte ville skulle hända tårar rinner hoppet försvinner tänk att stå ensam kvar så känndes det verkligen. Jag och Mamma vi åkte i mammas bil upp till Mariestad. Vi kom fram till pappas tvåa.
De dagar som var kvar på sommarlovet var verkligen tråkiga eftersom att jag träffade ingen att vara med. Erica träffade ju fan hela sin klass innnan hon började det gjorde ju inte jag. Så jag tyckte verkligen att livet var skit.
Jag ville bara tillbaka till Skåne / Höllviken. Skolan började och de kändes verkligen som om de körde glasbubblan mot mig , det var verkligen inte kul. Glasbubblan för mig är att alla håller i hop och man får inte vara med jag tyckte inte att det var lätt så jag ville verkligen tillbaka jag försökte verkligen att komma tillbaka men det funkade inte.
Jag försökte att komma in och vara med de i klassen men det fungerade inte men efter ett tag så började jag att komma in. Tiden gick rätt så snabbt och vi gick redan i 6an och skulle välja kompisar till sjuan.. I från början valde jag Fritz, Naima, Stina och Charlotte för att jag var just så osams med Rebecca och Jenny, men sen så bytte jag Naima & Fritz mot Jenny & Rebecca. Vi blev 7 tjejer i från gamla klassen, och i dag är vi uppdelade.
Jag och Rebecca är med Natalie,Emma & Jessica, och de andra 5 är med varandra.
I sjuan så var Jenny bortrest i en vecka och jag började vara med Emma & Natalie. När Jenny kom tillbaka så ville inte hon vara med oss så hon var med de andra och så är det idag också.
man tror att det här var väll inget men det är det när man håller det inombords och vet inte med vem man ska prata med !
Eftersom jag inte vågar snacka med någon eller rättarsagt jag vet inte vem jag skulle vilja prata med så skriver jag ner allt för jag har inget annat val. Jag vet redan nu att ingenting kommer läsa den men det känns ändå bättre att skriva ner den på datorn än att prata med någon om det.
23/1 2004 var jag och min Pappa på AfterSki i Sälen med en massa folk i från Höllviken, vi hade supertrevligt pappa var tvungen och gå på toaletten så pappa gick och jag stannade där uppe och hade trevligt. Samtidigt som pappa var på toaletten så hade han fått ett telefonsamtal i från ett företag Daloc.
Pappa prata med dom på nedervåningen på Afterskin och jag hade ju fortfarnade trevligt. Sen var AfterSkin slut.
Jag och Pappa gick hem för det var inte så långt till dit vi bodde och då på vägen hem till stugan berättade Pappa att medans han var på toaletten så fick han ett telefonsamtal i från Daloc och de ville att pappa skulle komma på jobbinterjuv i Töreboda, och vi ska nog flytta till Mariestad sa pappa. Jag bara NEJ ! Det vill jag verkligen inte, kommer inte på frågan jag flyttar aldrig i från Amanda,Cajsa&Frida (mina bästa vänner i klassen) ALDRIG ALDRIG sa jag.
Pappa sa du får inte berätta det här för någon. Jag bara okej jag lovar. När jag kom hem på första rasten på måndagsmorgonen tog jag med mig Amanda, Cajsa & Frida bakom hörnet. Jag sa: Vi ska flytta till Mariestad 45 mil här i från. A,C,F trodde inte sina öron och de bara du måste stanna du får bo hos mig sa alla, du kan åka tåg på morgonen och på kvällen och fortsätta på Ljungenskolan i 4J. Jag bara jag tror inte att det går. Tiden gick och ingen annan än A,C,F visste att jag skulle flytta.
Påsklovet 2004 flyttade pappa upp till Mariestad, han bosatte sig i en tvåa i gamla stan där han bodde ensam men kom hem till Höllviken på helgerna som tur var.
Efter påsklovet ställde jag mig upp gick fram till tavlan i klassrummet och sa att jag skulle flytta till Mariestad, efter jag sa det så sprang jag ut genom ut genom klassrummet och gick in på toaletten och började att gråta jag mådde verkligen inte bra när jag hade sagt det, det var verkligen skitskitskit ! Jag gick in igen till klassrummet då tyckte alla att det var skit. Men vi fick stå ut till skolavslutningen....
Skolavslutningen kom och jag blev avfirad i från klassen på det bästa sättet man kunde tänka sig jag fick en egen tårta och typ en vas där det stod "Till Anna från 4J Ljungenskolan" Jag blev verkligen jätteglad.
Det var verkligen super jobbigt att gå där i från och tänka i den klassen kommer jag aldrig mer gå i . Jag bodde kvar i Höllviken lite på sommarlovet , då jag var med alla vänner.
1/7 2004 då hände det som jag inte ville skulle hända tårar rinner hoppet försvinner tänk att stå ensam kvar så känndes det verkligen. Jag och Mamma vi åkte i mammas bil upp till Mariestad. Vi kom fram till pappas tvåa.
De dagar som var kvar på sommarlovet var verkligen tråkiga eftersom att jag träffade ingen att vara med. Erica träffade ju fan hela sin klass innnan hon började det gjorde ju inte jag. Så jag tyckte verkligen att livet var skit.
Jag ville bara tillbaka till Skåne / Höllviken. Skolan började och de kändes verkligen som om de körde glasbubblan mot mig , det var verkligen inte kul. Glasbubblan för mig är att alla håller i hop och man får inte vara med jag tyckte inte att det var lätt så jag ville verkligen tillbaka jag försökte verkligen att komma tillbaka men det funkade inte.
Jag försökte att komma in och vara med de i klassen men det fungerade inte men efter ett tag så började jag att komma in. Tiden gick rätt så snabbt och vi gick redan i 6an och skulle välja kompisar till sjuan.. I från början valde jag Fritz, Naima, Stina och Charlotte för att jag var just så osams med Rebecca och Jenny, men sen så bytte jag Naima & Fritz mot Jenny & Rebecca. Vi blev 7 tjejer i från gamla klassen, och i dag är vi uppdelade.
Jag och Rebecca är med Natalie,Emma & Jessica, och de andra 5 är med varandra.
I sjuan så var Jenny bortrest i en vecka och jag började vara med Emma & Natalie. När Jenny kom tillbaka så ville inte hon vara med oss så hon var med de andra och så är det idag också.
man tror att det här var väll inget men det är det när man håller det inombords och vet inte med vem man ska prata med !
Comment the photo
asså jag vet inte vad jag ska säga. Jag visste väl på sätt och vis om allt det här.
Jag blir besviken, du sa inget om dem två fina åren vi hade tsm. och du har gått och sagt till mig hur länge som helst att jag "dumpade" er. Så var det inte! Fråga Rebecca hur det verkligen var. Fråga henne om vårat sista samtal i telefonen. Jag ville inte att det skulle bli såhär Anna.
Jag har varit skitledsen över detta ska du veta.
anna lundh. jag finns här och kommer alltid att finnas.
kommer du ihåg när ni skulle åka upp till mariestad sista dagen i höllviken jag var med dig ända tills du skulle åka. jag sprang efter bilen men hann inte ikapp. det är ett minne som jag sent kommer glömma. :`(
Anna Lundh Linnea Killander
anna lundh. jag finns här och kommer alltid att finnas.
kommer du ihåg när ni skulle åka upp till mariestad sista dagen i höllviken jag var med dig ända tills du skulle åka. jag sprang efter men hann inte ikapp. du är ett inne som sent kommer glömma. :`(
Anna Lundh Linnea Killander
jag kanske fattar att du inte vill/kan prata med mig om detta . men ´ja säger bara att ja finns här <'3
annna då ''/ jag saknar faktiskt dig även om det var evigheter sen vi träffades. jag finns här om du behöver mig hjärtat, du är liksom en av dem snällaste jag träffat jag saknar liksom tider med dig. <3
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/patriksfliickaa/181754615/
Visa toppen
Show footer