Jag kämpade inte bara för dig, jag kämpade för oss, för jag var aldrig redo att släppa det vi hade, jag tror inte att du var det heller. Men jag tror verkligen inte att du förstår hur svårt det är att slappna av och le när en miljon tankar och känslor strömmar runt i ens huvud och kropp, men jag gjorde det alltid för din skull, för att du skulle inse hur mycket jag älskar dig. Jag valde alltid dig före alla andra, du var alltid den som stod mig närmast hjärtat, och det är du än idag, jag bara ser allt ur en annan vinkel. Hela denna tiden så har jag alltid klandrat mig själv, jag har alltid trott att jag inte duger och försökt vara den du vill ha, men det har alltid slutat med att jag sårar mig själv mer, för jag lyckas aldrig. Du gjorde så mycket emot mig, du krossade mig varje dag i ett halvår, men aldrig har jag lämnat dig sida, och jag har alltid funnits där när du behövt mig, men vad får jag egentligen tillbaks? mer än att du spottar på allt jag gör för dig och att du skiter fullständigt i vad du gör och hur jag mår. Jag älskar dig, och jag kommer nog alltid och känna något speciellt för dig, men jag vet aldrig hur länge jag kommer orka, för det känns som om kroppen håller på att gå i bitar. Varje gång jag ser dig är det som om himlen är på jorden, du har alltid varit den vackraste som finns i mina ögon, och när du ler är det som om mitt leende fastnar. Och både du och jag vet att vi är sjukt lyckliga när vi är med varann, bara några dagar sen låg jag i din famn och skrattade och var den lyckligaste flickan på jorden. Men sen går du ifrån mig och hela min värld rasar, vem är du med? vad gör du? ska du lämna mig? du har lämnat mig, du har sagt saker jag aldrig kommer glömma, du har gjort saker jag inte kan förtränga men fan vad jag älskar dig.. och helvete vad lycklig du kan göra mig. Men just nu, vill jag bara spränga mitt hjärta i en miljon bitar och glömma att jag känner dig, för hur ledsen jag än är, är du aldrig hos mig när jag ber dig.

Annons

The photo has no tags

April 2011