jag vet inte hur många gånger jag sagt att tiden var för kort, att jag behövde så många mer minuter. jag hann inte säga allt jag ville ha sagt, inte visa alla känslor som fanns inom mig, inte ge dig allt jag ville ge dig. och jag vet inte hur många gånger jag bett till gud om att få mer tid med dig. men han lyssnade aldrig på mig, han sa åt mig att lägga tiden på andra, vilket jag även gjorde, men det hjälpte inte, du fanns i mina tankar iallfall. så jag fortsatte att försöka få tillbaka det jag ville ha. och genom det fortsatte jag terra mig själv. jag lät aldrig såren läka, istället baddade jag dom med salt och gjorde dom ännu större. gjorde så allt sved ännu mer istället för att göra något åt det som gjorde ont.

mitt i allt trodde jag det vände, jag sa hej till vändpunkten.. eller det var vad jag trodde. nu tänker jag bara "vilken jävla fkn vändpunkt" jag gav mig själv förhoppningar, fortsatte badda såren med salt, jag ville verkligen för mycket. trodde tom gud var på min sida ett tag. men insåg snabbt att det bara var ett påhitt. precis som allt annat..

din närhet gör mig knäsvag än idag, ditt leende gör så hela kroppen pirrar, och din röst är för mig fortfarande unik. mitt hjärta vill inte släppa dig, och ur mina drömmar verkar du aldrig försvinna. det leder till att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. det spelar ingen roll hur mycket jag ropar efter hjälp, hur mycket jag försöker få dig att förstå, hur mycket folk än säger vilken stor idiot du är. ingenting funkar, du är mer än fastklistrad inom mig.

jag blundar för alla fel, blundar för hur du beter dig, blundar för allt som sårar mig. jag fortsätter försöka stå stadigt, fortsätter tro på dina falska ord, fortsätter gå vidare och lita på mina egna önskningar. jag har försökt så många gånger att lyssna på dom som talar sanning, för allt dom säger är så jävla rätt men jag inser det aldrig. varje gång slutar det med att jag säger till mig själv 'vafan gjorde jag sådär för?'

men nu måste det ha ett slut, jag orkar inte mer tårar pga dig, jag orkar inte mer meningslösa tankar, inget mer skitsnack som jag tror på. ingenting mer, det sägs att allt har en ände och jag hoppas slutet på den här sagan är nära nu. även fast mitt hjärta aldrig kommer släppa dig så måste min hjärna vara tvungen att göra det. visserligen är såren för stora för att kunna läka helt men jag måste sluta badda dom med salt. istället gå vidare och se ljuset i tunneln, det finns bättre. det säger alla.. bara upp till mig att lyssna nu.

"and every reason why
was based on a lie
every reason why
was just a lie

every reason why
was based on a lie
just a perfect lie

took a chance on you, but took a fall
how can i trust again?
or love at all

thought of you as someone i could trust
but some games are
meant to be lost

you're not perfect, you're not flawless, you're not beautiful
though the one thing that was perfect were the lies you told
you're not perfect, you're not flawless, you're not beautiful
no, the one thing that was perfect were the lies you told"

Annons

The photo has no tags

blondiecake Tue 2 Mar 2010 21:59

oj kände igen mig hela texten igenom

pennie Tue 2 Mar 2010 22:04

2 comments on this photo

November 2010