Friday 16 October 2009 photo 1/1
|
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-spacerun: yes;"> Önska du förstod - vilket jag antog. Vet inte om jag tyckte att det var bra att du förlät mig, vet inte fortfarande vad jag tycker än idag. Men att jag skulle få dig, det är mer än okej. Önska att vi aldrig gjorde det så svårt, pratade och bara latade. Att jag inte skulle låta allt rulla på, fan kolla nu hur det få mig att må. Mitt i en mardröm utan slut, försöker hitta vägen ut. Men I guess, det är slut?<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Kan inte förlåta mig själv, usch jag borde drunkna i en älv. Utan dig, vet jag inte vad jag vill göra – vill bara ditt namn sluta höra? Men folk frågar alltid hur det går med dig, dom vill ju bara veta hur det är med mig. För du är allt jag vaknar till, annars vill jag bara fortsätta sova säga sorry today I´m ill. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Hur kunde det gå så långt, hur kunde en två människors osäkerhet vända och hur kunde mitt liv sluta hända? Jag menar mitt liv är inte dött, men utan dig är det inte ihop lött. Som två hjärnhalvor som inte samarbetar- man undrar vart andra halvan är? Kanske ute och metar? Vet inte, men jag är konstant ute och letar. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Ovs allt jag gjort, så är jag ledsen. Vill bara att stenen från mitt hjärta ska minska denna pressen. Vill vara med dig så galet mycket, det är i dig jag fattat mitt tycke. Yes, nu sitter jag här skriver mitt stycke- om en ”saga utan lyckligt slut, det blir aldrig någonsin som det vart förut”.. <span style="mso-spacerun: yes;"> En års bok skulle man tunna kalla det, efter ett år med dig. Utan att vara tillsammans med dig, men du har gett mig något att minnas för alla dar. Och jag hoppas jag har några till kvar.
Annons