Tuesday 10 February 2009 photo 1/1
|
Idag har jag en dålig dag.
Jag känner hur min kropp skriker efter ett rus. Det var ju så många år sedan? Hur kan min kropp fortfarande begära att den vill ha mer? Jag är trött, lite dåsig och har inget minne från igår och vad mamma ringde om imorse, om hon ens ringde? Vad händer med mig? För sent till skolan kom jag också. Jag går bara omkring som i en dvala. Jag slåss fortfarande mot mina demoner, mina begärna. Eller det är snarare min kropp. Den skriker att få ännu ett litet rus, bara ett litet? Vad kan hända? Jag vägrar lyda min kropp. Den ska inte få som den vill denna gång. Jag fixar detta. Det gör jag.
Skratta inte åt mig, jag kan bara utgå ifrån mina egna erfarenheter. Jag vill inte berätta, jag vill inte prata om det. Jag kan enbart säga hur det ligger till omking vissa saker om någon frågar. Bara för att jag berättar hur något ligger till så betyder inte det att jag vill dra upp hela min livshistora.
Se mig för den jag är och inte den jag var, det är den som jag var förr som har format mig till den jag är idag.
jag saknar min Pontus så mycket. Allra helst vill jag bara ligga i hans armar just nu, lukta på honom, känna hans kyssar på min panna, älska honom och höra att han älskar mig. Jag vill kunna villa mitt huvud på hans bröst och gråta till hans varma andetag och trygga armar. Jag känner mig så trygg med dig älskling. Jag älskar dig för alltid. Ditt namn finns alltid skrivet i mitt hjärta. <3
Döm mig inte, ni är mina vänner.
Jag känner hur min kropp skriker efter ett rus. Det var ju så många år sedan? Hur kan min kropp fortfarande begära att den vill ha mer? Jag är trött, lite dåsig och har inget minne från igår och vad mamma ringde om imorse, om hon ens ringde? Vad händer med mig? För sent till skolan kom jag också. Jag går bara omkring som i en dvala. Jag slåss fortfarande mot mina demoner, mina begärna. Eller det är snarare min kropp. Den skriker att få ännu ett litet rus, bara ett litet? Vad kan hända? Jag vägrar lyda min kropp. Den ska inte få som den vill denna gång. Jag fixar detta. Det gör jag.
Skratta inte åt mig, jag kan bara utgå ifrån mina egna erfarenheter. Jag vill inte berätta, jag vill inte prata om det. Jag kan enbart säga hur det ligger till omking vissa saker om någon frågar. Bara för att jag berättar hur något ligger till så betyder inte det att jag vill dra upp hela min livshistora.
Se mig för den jag är och inte den jag var, det är den som jag var förr som har format mig till den jag är idag.
jag saknar min Pontus så mycket. Allra helst vill jag bara ligga i hans armar just nu, lukta på honom, känna hans kyssar på min panna, älska honom och höra att han älskar mig. Jag vill kunna villa mitt huvud på hans bröst och gråta till hans varma andetag och trygga armar. Jag känner mig så trygg med dig älskling. Jag älskar dig för alltid. Ditt namn finns alltid skrivet i mitt hjärta. <3
Döm mig inte, ni är mina vänner.