Om ni kanske undrar var alla oerhört snygga bilder från vår midsommarhelg i Smögen är, så kan jag meddela er att ni aldrig kommer att få se dem. Eftersom de är borta. Eller ja, de finns säkert hos någon jävel där ute i Sverige som får sig ett gott skratt. Vi blev nämligen rånade. RÅNADE. Jag har ingen mobil, ingen kamera eller plånbok. Ingen plattång eller busskort. Men som tur är har jag i alla fall mina kläder kvar, vilket inte Karin eller Bratt har. Emma Bratt fick åka hem i sovsäcken, det var den enda hon fick behålla. Som ni kanske kan förstå är jag en mycket förbannad tjej just nu. Och det fick nog granntälten höra runt klockan 5 på söndagsmorgonen när vi upptäckte att ALLA våra grejer var borta. Efter besöket hos vakterna sprang jag in i en skön sthlmare liksom jag inte hade gått och lagt sig än. Han var den som fick höra min klagosång men var också den som tyckte att jag förtjänade att ha lite kul. Paulo, vila i frid vi kanske ses i vårt nästa liv... Däremot var dagarna innan några som jag inte lär glömma i första taget även om bildbevisen nu är borta. Tälta i ösregn, nakenbad mitt i natten, efterfesterna på luftmadrassen, militärkillarna som var så, hmm, vänliga att låta oss sova i deras tält, smögenbryggan, dansen på magasinet, hamburgare kl 04.30, och nik, vi får ju inte glömma våra erövringar! HA HA HA.. Så lyd mitt råd, från en tvättäkta campare; Tälta endast om du har livsfilosofin att "Shit happends"!

ahhhhhhhhhhhh!!!! shit pommes stackare där!!