Jag vet att när man mår dåligt så ska man tänka på de som har det ännu värre....

Men va fan kan jag göra när det känns som om nån sliter ut halva mitt hjärta från bröstet??!

Tack vare min kära syster som inte kan ta hand om sin son så kommer hennes son att hämtas av socialen inom en snar framtid...typ nästa vecka...Det känns hemskt för att jag har varit delaktig i hans liv ända sen han föddes...Och nu helt plötsligt ska han tas ifrån oss. Jag känner mej helt lost, vet inte alls vad jag ska göra eller säga.

Han har det bra hos min mamma nu men tack vare all skit som har hänt förut så vill inte socialen låta min mamma ta hand om han så kommer han först att åka på jour hem och där får han vara tills de hittar ett hem åt han...

Jag hatar det här systemet sååå hårt...Han har varit med mig och min mamma nästan varenda dag av sitt liv och han vill bara vara med oss och nu ska socialen komma å ta han från oss och ta oss från han...

Han kommer aldrig att klara av att flytta...inte misnt 2 gånger...

Jag skulle kunna döda bara för att få han stanna hos oss...eller veta att han kan stanna hos mamma och aldrig behöva flytta därifrån...

Det här var nog det värsta fredag den 13e jag varit med om....Jag har bara gråtit och gråtit hela dagen...

Hur ska man berätta för en 4 årig lillpojke att han ska behöva flytta till främlingar...och att han inte ska stanna där utan ska flytta en gång till till andra främlingar...
Han har redan förlorat sin pappa och mamma....varför ska han behöva förlora de han älskar mest??! Jag vill bara ta han och dra så långt jag bara kan och aldrig behöva släppa han ifrån mig...Jag kan söga att jag älskar han lika mycket som om han var min unge för att han har alltid varit med mig...

Och jag har aldrigt behövt ljuga för han och det här känns förjävligt...jag har ingen aning om vad jag kan göra....

Jag sa till min syster : "Snälla kan du inte bara vara mamma åt din son å skita i allt annat?"

Vad fick jag för svar?..joo : "Jag är mamma."

Men då kära "syster" har jag nånting som ingen tydligen har berättat för dig:

Du är mamma men du uppför dig inte som en mamma...Att vara nånting och att bete sig som det är INTE samma sak.

Trååkigt nog att hon inte fattar att hennes son är det finaste hon har gjort men att hon är ett skithög för att hon inte tar hand om han...

DU är lika med DÖD i mina ögon!

asså hyi kun kauheeta :'/ fyfan va ledsen jag blir!!!