Tuesday 23 March 2010 photo 3/3
|
Jag sätter mig på bussen, ensam längst bak
har vandrat efter dina fotspår hela dagen.
Ingenting är likadant sen dagen du gick,
och alla minnen dyker upp när jag möter din blick.
Regnet öser ner, tankar jagar mina dagar,
säg hur ska jag klara mig i denna saga.
Går inte att glömma, fy fan vad det är svårt
jag bränner upp minnena av dig emellanåt.
Och jag har bränt mina chanser hos dig
jag drömde om att ta mitt liv, tro det eller ej.
Men ingen ser mig fastän livet står i lågor,
frågor utan svar har satt mig i plågor.
Du var den enda men stunden är förbi,
försöker inte tänka men det är svårt att låta bli
Vad du än gör
Och vart du än går
Jag kommer alltid finnas för dig
Hoppas att du hör
Och att du förstår
Jag kommer alltid att finnas för dig
Jag gav dig allting jag kunde,
men du vände ryggen till.
Sorgen tränger djupare och ingenting är som jag vill,
ser min spegelbild, den blänker i en vattenpöl.
Vill bara fly, och bosätta mig på en öde ö.
Livet går vidare men känner, det är så plågsamt.
Tiden läker inga sår,
dagarna går långsamt.
Men som jag sa det är svårt för mig att glömma,
mycket till mitt hjärta, det var du i mina drömmar.
Tanken ömmar - dig med någon annan.
Säg mig, kommer saker bli desamma?
Sen mitt hjärta brann och elden spred sig.
Själen blev till aska, så lätt att gå ner sig.
Men jag ber dig, jag hoppas att du minns.
Sorgen tränger på,
Där den enda jag har.
har vandrat efter dina fotspår hela dagen.
Ingenting är likadant sen dagen du gick,
och alla minnen dyker upp när jag möter din blick.
Regnet öser ner, tankar jagar mina dagar,
säg hur ska jag klara mig i denna saga.
Går inte att glömma, fy fan vad det är svårt
jag bränner upp minnena av dig emellanåt.
Och jag har bränt mina chanser hos dig
jag drömde om att ta mitt liv, tro det eller ej.
Men ingen ser mig fastän livet står i lågor,
frågor utan svar har satt mig i plågor.
Du var den enda men stunden är förbi,
försöker inte tänka men det är svårt att låta bli
Vad du än gör
Och vart du än går
Jag kommer alltid finnas för dig
Hoppas att du hör
Och att du förstår
Jag kommer alltid att finnas för dig
Jag gav dig allting jag kunde,
men du vände ryggen till.
Sorgen tränger djupare och ingenting är som jag vill,
ser min spegelbild, den blänker i en vattenpöl.
Vill bara fly, och bosätta mig på en öde ö.
Livet går vidare men känner, det är så plågsamt.
Tiden läker inga sår,
dagarna går långsamt.
Men som jag sa det är svårt för mig att glömma,
mycket till mitt hjärta, det var du i mina drömmar.
Tanken ömmar - dig med någon annan.
Säg mig, kommer saker bli desamma?
Sen mitt hjärta brann och elden spred sig.
Själen blev till aska, så lätt att gå ner sig.
Men jag ber dig, jag hoppas att du minns.
Sorgen tränger på,
Där den enda jag har.